Komplexa drottning Fabiola still going strong

 
 
Drottning Fabiola av Belgien gör numera få offentliga framträdanden. Ett undantag är festligheterna kring nationaldagsfirandet i Belgien, vilket hon alltid bevistar. Så också i år.
Redan på fredagen, det vill säga dagen innan den belgiska Nationaldagsfirandet, dök änkan efter kung Baudouin sedan 1993, drottning Fabiola, upp på en konsert i Bryssel, vilken markerade inledningen på firandet av nationens självständighet (den 183:e i ordningen). Även på själva Nationaldagen den 21 juli var hon med tillsammans med den övriga kungafamiljen - återkommande gånger i ivrigt samspråk med Belgiens tronföljare prins Philippe och hans Mathilde, ett par som hon sägs ha en nära och varm relation till.
 
84-åriga drottning Fabiola, dotter till den fjärde markisen av Casa Riera, kallades under sin makes över 30-åriga regenttid "belgarnas moder" och åtnjöt en stor popularitet för sin lågmälda, sympatiska och självdistanserade framtoning, något hon för övrigt fortfarande gör. Men även om hon är uppskattad av den breda allmänheten, har hon varit - och är väl fortfarande i vissa kretsar - en kontroversiell representant för Belgien.
Drottningen stod exempelvis bakom - vissa säger att hon var pådrivande - sin makes beslut att under några timmar frånträda tronen för att undvika ett beslut om legalisering av aborter. Hennes kontakter med den katolska, reaktionära rörelsen Opus Dei som bland annat gjort sig kända för sitt aktiva motstånd för just aborter, preventivmedel och homosexuellas rättigheter, har väl inte heller stärkt bilden av Fabiola som en representant för det moderna, upplysta Belgien.
 
Har nu drottning Fabiola vissa kontroversiella åsikter som går stick i stäv med den belgiska allmänhetens, är det i alla fall inget som hon luftar offentligt i någon större utsträckning. Hon har under sin tid som belgisk drottning genomfört sina plikter med stort engagemang och sedan hon blev änka, har hon i hög grad givit plats åt det nya kungaparet, och drottning Paola i synnerhet.
 
Populär är hon förvisso, drottning Fabiola, men desto högre är respekten hon har från i stort sett alla och envar. Det är inget dåligt betyg, i ett land som i så hög grad, och på så många plan, präglas av politisk splittring och oenighet.
Monarkin i Belgien är en enande faktor, och där har drottning Fabiola bidragit väsentligt.
 
Faksimil: Daylife

Madeleine Kogevinas - en Bernadotte dubbelt upp

 
Madeleine, född Grevinna Bernadotte, är som kusin till såväl den norske som den belgiske kungen, en gärna sedd gäst i kungliga sammanhang. Och till skillnad från den svenske kungen, härstammar hon från båda bröderna Karl XV och Oscar II!
Madeleine Astrid Ingeborg Elsa, Grevinna Bernadotte, föddes den 8 oktober 1938 i Stockholm som första och enda dotter till prins Carl Bernadotte och hans dåvarande hustru grevinnan Elsa von Rosen, vilka gifte sig året dessförinnan (höger bild).
Fadern var född 1911 som ende son till prins Carl, hertig av Västergötland och dennes fru prinsessan Ingeborg av Danmark. Det är just dessa två - prinsparet Carl och Ingeborg - som gör Madeleine dels till Oscar II:s barnbarns barn till och dels till Karl XV:s barnbarns barnbarn. Värt att notera är att hon är den enda nu levande Bernadotten (nåja, född som Bernadotte) som härstammar från bägge dessa bröder. Den svenska kungafamiljen, kan endast lägga till Oscar II som anfader.
Ska vi fortsätta på temat namedropping, kan det nämnas att Madeleines fastrar var prinsessorna Margaretha; gift prinsessa av Danmark, Märtha; gift kronprinsessa av Norge och gudmor till vår huvudperson, samt Astrid; sedermera Belgiens drottning genom gifte.
 
Att föräldrarna skilde sig 1951, rönte naturligtvis uppmärksamhet, men var samtidigt något som tidigare hade förekommit i familjen. 1927 tog nämligen Madeleines morföräldrar Eugène och Eleonore von Rosen ut skilsmässa. Eugène gifte sig tio år senare med Metta Claësdotter Breitholtz och blev far till den nuvarande Hertiginnan d'Otrante.
 
Visserligen stod prins Carl Bernadotte i och med sitt giftermål utanför den svenska tronföljden (prinstiteln var belgisk, och tilldelad av svågern, kung Leopold III), men umgänget med de kungliga släktingarna var fortsatt goda under Madeleines uppväxttid - och är så ännu i dag. 1954 tillbringade hon sin konfirmationstid i Stora Levene tillsammans med jämnåriga prinsessan Désirée; den av Hagasessorna hon sägs stå närmast ännu i dag.
Grevinnan Madeleine Bernadotte var under slutet av 1950-talet flitigt fotograferad vid otaliga tillställningar i svenska veckotidningar - med en given plats i Stockholmssocietén, och i likhet med prinsessorna Margaretha, Birgitta och Désirée, kommenterades ofta hennes utseende i positiva ordalag.
 
Kontakten med de belgiska släktingarna var även den, trots svenskfödda drottning Astrids bortgång redan 1935, god, och det var därför få som blev förvånade när det meddelades att bröllop stundade för Madeleine och en belgisk ädling: nämligen den elva år äldre greve Charles Ullens de Schooten Whetnall. Paret gifte sig den 6 oktober 1962 i Eugeniakyrkan under närvaro av bland andra kung Olav, kronprins Harald och prinsessan Astrid av Norge, prinsessan Sibylla och prinsessan Désirée av Sverige samt prinsessan Joséphine-Charlotte av Luxemburg.
 
Madeleine och Albert bosatte sig i Bryssel där de fick fyra barn: Marie-Christine (1964), Jean Charles (1965), Astrid (1971) och Sophie (1973). Fortfarande efter giftermålet syntes Madeleine vid speciella kungliga begivenheter, såsom danska prinsessan Benediktes bröllop 1968 och svenske kung Carl Gustafs bröllop 1976.
1980 skilde sig paret Ullens de Shootens, och i november samma år gifte Madeleine om sig i Grekland med Nicolaos "Nicos" Kogevinas (född 1918). Redan tre år dessförinnan föddes parets dotter, Désirée (1977). Nicos hade dessutom en son, Linos, från sitt första äktenskap.
 
Paret Kogevinas flyttade sedermera till Genève i Schweiz, där Madeleine ännu i dag lever. 1996 fick hon sitt första barnbarn och det senaste tillskottet föddes så sent som 2010.
Änka blev hon 2006, samma år som hennes förste make gick bort.
 
Trots avståndet från Norden, bevistar Madeleine Kogevinas alltjämnt evenemang här - hon är god väninna till grevinnan Marianne Bernadotte, Sigvards änka, och kom också tillsammans med henne när kron-prinsessan Victoria gifte sig 2010. När Mariannes konstnärsfond firade trettio år i juni 2012 var Madeleine naturligtvis på plats, med sin ett år yngre moster hertiginnan Christina d'Otrante vid sin sida (höger bild).
Med sin fars änka Kristine är relationen också god, de syntes bland annat i varandras sällskap, i glatt samspråk, under kung Haralds 70-årsfirande 2007. Så inte är det speciellt överraskande om Madeleine snart åter ses i Skandinavien - kontakterna här har hon verkligen bibehållt.
 
Foto: Johannes, Svenskt Pressfoto, Nordisk Pressfoto

Drottning Sonja av Norge 75 år

 

Hon är den norskfödda handlardottern som tvingades vänta i nio år på att gifta sig och som nu är Norges drottning sedan 21 år. I dag fyller drottning Sonja 75 år.

Så tidigt som 1959 inledde den 22-åriga Sonja Haraldsen och den dåvarande kronprins Harald av Norge en kärleksrelation. Det dröjde inte länge innan det stod klart att de hade för avsikt att gifta sig med varandra. Reaktionerna från hovet var långt ifrån positiva; kung Olav befarade att monarkin skulle ta skada av att en borgerligt född kvinna – och därtill norsk, gifte in sig i kungafamiljen. Därför dröjde det ända till i mars 1968 innan Kungen kunde ge sin tillåtelse till ett äktenskap paret emellan. Tiden dessförinnan var alltså långt ifrån komplikationsfri – såväl kung Harald som drottning Sonja har antytt att de flera gånger tvivlade på att de någonsin skulle få gifta sig.

 

Även efter bröllopet, vilket ägde rum den 29 augusti 1968 i Oslo domkyrka, var vägen till ett accepterande från hovets sida lång. Sonja har själv, vid ett flertal tillfällen, berättat om svårigheterna att få sin röst hörd i ett så mansdominerat hov som faktiskt var fallet under hennes tid som kronprinsessa. Stödet från den norska allmänheten var emellertid betydligt större. ”Vi förväntade oss mycket mer bråk” sa kung Harald långt senare.

 

I samband med hennes makes trontillträde 1991, var det många norrmän som fick uppfattningen att de kom kungaparet närmare. Drottning Sonja utmärkte sig alltmer genom sitt genuina intresse för friluftsliv och kultur. När hon i början av 2000-talet tog initiativ till de omfattande renoveringarna på Slottet i Oslo, mottogs hon av en viss kritik från allmänheten, men så här i efterhand har det kunnat konstateras att en upprustning var nödvändig.

 

Sonja föddes i Oslo den 4 juli 1937 som yngsta barnet i en syskonskara på tre. Föräldrar var konfektions-handlaren Carl August Haraldsen och dennes hustru Dagny (född Ulrichsen).

Efter de obligatoriska studierna gick hon ett år på yrkesskola i Oslo och läste sedan en tid i Schweiz. Efter studentexamen studerade hon franska och engelska vid Universitetet i Oslo och påbörjade dessutom en kurs i konsthistoria innan förlovningen: något hon tog upp igen senare i livet.

 

Drottningen är verkligen en central person i den norska kungafamiljen – med de två barnen prinsessan Märtha Louise och kronprins Haakon samt de fem barnbarnen garanteras hon i dag en gedigen uppvaktning. Uppvaktad har hon förresten redan blivit – förutom det officiella firandet i maj, kunde ett partytält ses på Kungaparets sommarbostad på Bygdö i lördags (med god vilja och starka ögon kan det skymtas på bilden till höger).

 

Foto: Sølve Sundsbø / Det kongelige hoff, Johannes


RSS 2.0