Kritiskt för Kungen
Det är intressant hur förutsättningarna för monarkin förändras. För fyrtio år sedan var det tack vare dåvarande kungen som monarkin bevarades, i dag är statsskicket i dåligt skick på grund av nuvarande Kungen.
Med en relativt nygift Kronprinsessa som dessutom väntar tillökning skulle det nu egentligen kunna vara guldläge för monarkin. Men på grund av en katastrofalt dålig hantering av framförallt en undermålig skvallerbok från kungahusets sida, är läget det motsatta. Varje gång som Kungen har uttalat sig om dess innehåll, har situationen bara blivit värre. Först nu verkar det som om man kommit på att man kan lägga locket på. När allt redan har sipprat ut.
På 1960- och 70-talet hade monarkin däremot inget guldläge. "Vi var bara ett pennstreck från republik", är ett numera klassiskt citat av Olof Palme, sagt i samband med Torekov-uppgörelsen 1971.
När jag höll på med mitt projektarbete i gymnasiet, kom jag i kontakt med dåvarande kungens adjutant, Ulf Björkman, som berättade:
- Mot slutet av hans [Gustaf VI Adolfs] regeringstid dök det upp allt kraftigare krav på republik. På den kanten vädrade man morgonluft inför ett kommande tronskifte. Det är min övertygelse att just kungens sätt, att med pliktuppfyllelse och samvetsgrannhet sköta sitt ämbete, visade att det mycket väl gick att kombinera en monarki med ett demokratiskt styrelseskick.
- Gustaf VI Adolfs främsta kungagärning bestod i att monarkin bevarades.
Tyvärr är dessa ord knappast applicerbara på vår nuvarande kung. Den vi har att tacka för att monarkin överhuvud taget överlevt till dags dato, är den i dessa dagar så undervärderade drottning Silvia. Hon kan väl i detta fall sägas ha en jämlike i kronprinsessan Victoria som har rätt mycket ansvar att bära på i dessa för monarkin kritiska tider. Och då menar jag bildligt talat.
