Johannes kungliga porträttblogg

Grace Kelly var byggmästardottern som blev en strålande filmstjärna och en stor modeikon på 50-talet. Under hela sitt liv drog hon till sig människors uppmärksamhet.
Grace Patricia Kelly föddes den 12 november i Philadelphia, USA, som tredje barnet till John Brendan "Jack" Kelly (son till en irländsk immigrant) och dennes hustru Margaret. Graces storasyster hette Margaret (1925-91) och kallades "Peggy". Den äldre broderns namn var John Brendan (1927-85) och för att kunna skilja honom från fadern, fick han smeknamnet "Kell". Den yngre systern Elisabeth Anne (född 1933) fick gå under namnet Lizanne. Själv blev Grace kallad "Gracie" av den närmaste omgivningen.

Efter diverse modelljobb, bland annat för tobaksaffärer, kom Grace Kelly 1947 mot sin fars förmodan (och vilja) in på American Academy of Dramatic Arts (jämför Dramatens elevskola i Sverige). Här inledde hon en kärleksaffär med en av lärarna, Don Richardson, gift, separerad och nio år äldre. Hennes föräldrar reagerade starkt mot förhållandet och fadern försökte till och med muta honom med en lyxbil, något som så småningom fick relationen att svalna. Men hela livet ut förblev paret goda vänner.

---

Familjebild från 1935. Längst upp från vänster Grace och äldre systern Peggy. Nedre raden visar brodern Kell, fadern Jack, lillasyster Lizanne samt modern Margaret.

---

1952 fick hon sitt genombrott i filmen "Sheriffen", där motspelaren var Gary Cooper. Efter denna film haglade de stora filmrollerna över henne: Slå nollan till polisen, Fönstret åt gården och Mannen du gav mig (alla inspelade 1954) baserade på böckerna av Alfred Hitchcock, som fastnade för Grace på ett professionellt plan. 
Genom åren spelade hon mot storheter som Cary Grant, Clark Gable, Gary Cooper som sagt och Frank Sinatra.

1955 vann Grace Kelly en Oscar för bästa i skådespelerska. Hon hade då medverkat med bravur i filmen "Mannen du gav mig" från 1954.

---

Vänster bild: Gary Cooper och Grace Kelly i "Sheriffen".  De båda inledde en kort kärleksaffär.
Mittenbilden: En klassisk bild på Cary Grant och Grace Kelly i "Ta fast Tjuven".
Höger bild: Grace Kelly och Frank Sinatra i "En skön historia". Filmen blev Graces sista.

---

På den årliga filmfestivalen i Cannes (södra Frankrike, inte långt ifrån en viss ministat) 1955 träffade hon den sex år äldre furst Rainier av Monaco. Tycke uppstod och Rainier uppvaktade Grace flitigt. I USA friade han till henne och förlovningen eklaterades i december samma år.
Den 19 april 1956 gifte de sig under stor uppståndelse (bröllopet var det första furstliga sådana att sändas i TV). Paret njöt aldrig särskilt mycket över sitt giftermål, eftersom det blev en så stor mediecirkus runt omkring det hela.
- Mina föräldrar avskydde sitt bröllop, berättade deras äldsta dotter långt senare.
"De såg inte ens på bilder av det på ett helt år."

1957 fick fursteparet sitt första barn; Prinsessan Caroline. Redan ett år efter det fick de sitt andra barn; sonen Albert, som sedan Rainier dött 2005 är den nuvarande fursten i Monaco.
Sista barnet , den nu skandalomsusade prinsessan Stéphanie, föddes 1965.

---

Det stora bröllopet mellan Grace Kelly och furst Rainier III av Monaco 1956.

Grace med
maken
och de tre
barnen 1965:
Albert, Caroline
och Stéphanie.

---

Grace fann inte representationsuppdragen tillräckligt stimulerande och hade planer på att återvända till filmen. Furst Rainier sägs ha gått med på att hon 1962 skulle få spela in Hitchcock-filmen "Marnie".
Dessvärre väckte detta stor bestörtning hos Monacos befolkning, som ville se Grace som furstinna och inte skådespelerska. Hon avstod därmed från erbjudandet och kom aldrig mer att spela in någon film.

Något som vållade furstinnan Grace stora problem var döttrarna. Caroline visade i slutet av tonåren större intresse för diverse nöjesliv än sin utbildning. Det faktum att hon vid 20 års ålder insisterade att få gifta sig med playboystämplade Philippe Junot, som dessutom var 17 år äldre än sin hustru, gjorde inte saken bättre. Att Grace och hennes make var så öppna med vad de tyckte om Philippe ledde till en smärre brytning med Caroline.
- Jag ger förhållandet två år, sade Grace. Och mycket riktigt, ett par år efter bröllopet var skilsmässan ett faktum - och mor och dotter kunde återförenas till allas glädje.
Prinsessan Stéphanie gick till moderns förtret samma väg som sin storasyster, vilket ledde till många konflikter mellan henne och Grace. Anledningen till att Stéphanie inte blev outhärdlig var, enligt furstinnan själv, att hon hade en rejäl dos charm.

---

Furstinnan Grace mot slutet av sitt liv.

---

Grace engagerade sig djupt i Monacos Röda Kors, och lade grunden till den bal som än idag årligen äger rum i Monaco. Hon var även intresserad av äldrevård och blev mycket omtyckt för sina hjärtliga möten med de äldre invånarna.
En hobby furstinnan från och med 1970-talet hade var att göra kollage av torkade blommor. Sommaren 1977 ställdes några av dessa ut och Grace blev lovordad.

Hennes popularitet som hon främst vann mot slutet av sitt liv kan jämföras med Drottning Astrid av Belgien och Diana, prinsessa av Wales. Tragiskt nog blev också slutet detsamma för Grace. Den 13 september 1982 körde hon av vägen vid orten Menton nära Monaco och ner i en ravin med sin bil, där också dottern Stéphanie var med. Stéphanie klarade sig utan några större skador, men Grace förlorade medvetandet och dog dagen därpå. Hon blev bara 52 år.