Nazism och arvssynd i svenska kungahuset
Det har blivit populärt att "granska" kungahuset efter att den omskrivna boken "Den motvillige monarken" utkom förra månaden. I går var det så dags att gräva i drottningens far, Walther Sommerlaths, förflutna...
Det var TV4:s Kalla Fakta som i söndagens avsnitt bjöd på så kallade "nya avslöjanden" om Walther Sommerlaths engagemang inom NSDAP, det vill säga det tyska nazistpartiet, under framförallt 1930-talet.
Frågan är hur relevant dessa uppgifter är för oss svenskar i dag. Visserligen är det den svenska drottningens far vi talar om, men i och med att det inte finns några som helst belägg att Sommerlath har fört över sina eventuella sympatier till sin dotter, torde det, såvida man inte är en ivrig förespråkare för arvssynden, vara helt ointressant att diskutera hans förehavanden.
I dag kommenterar för övrigt hovet gårdagens TV-program. Man pekar på det uppenbara faktumet att Kalla fakta "behandlar eventuella händelser innan Drottningen var född" och av denna anledning "har Drottningen ingen anledning att kommentera innehållet i programmet".
Det verkar vara ett tacksamt ämne för många motståndare till monarkin att peka på den svenska kungafamiljens så kallade nazistiska förflutna. Som exempel för detta tar man kungens morfar, den tyske prinsen Karl Eduard av Sachsen Coburg och Gotha, som ju naturligtvis aldrig ingick i det svenska kungahuset. Dennes dotter prinsessan Sibylla ansågs sedan ha "ärvt" sympatierna, vilket hon kommenterade för Vecko-Journalens Margit Vinberg 1965.
"Alla trodde vi då att han [Adolf Hitler] skulle kunna hjälpa Tyskland på fötter... man lät sig bedras av det dynamiska i hans framträdande och imponerades av att han skapade en slags ordning ur kaos. Man var som förhäxad, hypnotiserad, förstod inte vad som skedde under ytan. Först på avstånd kunde man se och tänka klart, då förstod man, då kom besinningen".
Även kung Gustaf V har pekats ut som nazistvänlig, något som dock aldrig har kunnat bevisas.
Det svenska kungahuset har även haft mer eller mindre uttalade antinazister - till de mer framträdande hör prins Eugen; "röde prinsen" kallad, prins Wilhelm och prinsessan Ingeborg. Den engelskorienterade kronprins Gustaf (VI) Adolf å sin sida lär i samband med den tyska ockupationen av Danmark i april 1940, ha utropat "aldrig skall vi kyssa preussarnas stövlar!", medan hans annars så behärskade dotter, drottning Ingrid av Danmark av samma anledning benämnde tyskarna "vilka skitstövlar".
Att försöka överföra gamla släktingars gamla värderingar på den nya kungliga generationen är alltså, trots att monarkin fungerar som en länk till historien, direkt ohållbart.
Kunglig träff i Belgien
Slottet Laeken på tisdagen. Översta raden från vänster: Sir Francis Jacobs, Prinsessan Astrid av Belgien, Neelie Kroes, Viviane Reding, Prinsessan Claire av Belgien och Jean-Louis Duplat.
Mellersta raden fr.v: Professor Gianmaria Flick, Gertrud van Rompuy, Bernadette Chirac, Vaira Vike-Freiberga, Malgorzata Tusk, Margarida Barroso och prinsessan Mathilde av Belgien.
Nedersta raden fr.v: Drottning Paola av Belgien, justitieminister Stefaan De Clerck, Infanta Cristina av Spanien, Drottning Silvia av Sverige, Birgitte, Hertiginna av Gloucester och Kung Albert II av Belgien.
Förra året var det svenska drottning Silvia som bjöd in kungligheter från hela Europa till Stockholm för att markera Barnkonventionens 20-årsfirande. Nu i tisdags var det belgiska drottning Paolas tur att stå värd för ett liknande evenemang.
Anledningen till mötet är konferensen "Vulnerable children on the run, a european challenge", som ägde rum under onsdagen och fortsatte i dag. Konferensen verkar för att belysa och diskutera problematiken med försvunna och sexuellt utnyttjade barn, ett problem som enligt initiativtagarna är gränsöverskridande. Att mötet sker i Bryssel, beror på att det just är Belgien som för tillfället innehar EU-ordförandeskapet.
Redan på tisdagen bjöd den i frågan högst engagerade drottning Paola in andra länders kungligheter och andra dignitärer för en konsert och middag på slottet Laeken. Bland de namnkunniga kan förutom vår egna drottning Silvia, även nämnas Birgitte, Hertiginna av Gloucester (som för övrigt har fått triss i barnbarn i år), Infanta Cristina av Spanien, Frankrikes tidigare presidentfru Bernadette Chirac och Margarida Barroso (hustru till EU-kommissonens ordförande). Från drottning Paolas egna familj var maken kung Albert, prinsessan Mathilde, prinsessan Astrid samt prinsessan Claire, närvarande.
Tidigare nämnda konferens ägde sedan rum på Kungliga slottet i Belgien och här medverkade de flesta av de ovanstående personerna. På bilden till höger syns drottning Silvia med värdparet drottning Paola och kung Albert av Belgien. De båda drottningarna är goda vänner och delar engagemanget för barn sedan många år tillbaka.
Tillsammans med sin make, står för övrigt drottning Silvia värd för "World Child and Youth Forum" på Slottet i Stockholm under fredagen.
Foto: LIFE
Videoklipp: Förlovningsintervju
I den här förlovningsintervjun med SkyNews berättar prins William och Catherine Middleton om frieriet och förlovningsringen.
I den längre versionen, som återfinns här, talar paret även om glädjen att inte längre behöva hålla förlovningen hemlig och, inte minst, om framtiden.
Förlovningsparet: "Vi är väldigt, väldigt lyckliga"
På tisdagseftermiddagen mötte prins William och hans Kate media på Clarence House.
Tyckte man att kamerablixtarna var intensiva under de svenska prinsessornas förlovnings-intervjuer, var det inget emot vad som var fallet i dag, då prins William och Kate Middleton ställde sig i rampjuset för att svara på frågor om sin förlovning.
Kate berättade att "vi har talat om vår framtid och det här var ett naturligt steg att ta". Prinsen å sin sida tyckte att "tiden är inne nu; vi är båda väldigt, väldigt lyckliga".
På frågan om hur det skulle bli att komma in i den engelska kungafamiljen, svarade Kate att hon planerade att "ta det i min takt" men medgav att det var något skrämmande.
Paret upprepade vidare de besked som gavs under förmiddagens eklatering, exempelvis att bröllopet står på våren eller sommaren 2011 och att paret skall flytta till Wales efter bröllopet.
Prins William kommenterade också det faktum att man återanvänder prinsessan Dianas saffir- och diamantring som förlovningsring. "Det är mitt sätt att visa att mamma är med i dag", sade han.
Smycket var även Dianas förlovningsring.
Brittiska hovet: prins William gifter sig nästa år
I dag meddelar det brittiska hovet att den engelske prins William och hans flickvän sedan åtta år tillbaka, miss Catherine Middleton, har förlovat sig och planerar att gifta sig under 2011.
"The Prince of Wales is delighted to announce the engagement of Prince William to miss Catherine Middleton", står det i dag att läsa på det brittiska hovets hemsida. Förlovningen skall ha skett i oktober i Kenya och bröllopet förväntas stå på våren eller sommaren 2011, alltså förhållandevis snart. Förlovningsringen skall tidigare ha varit i Dianas, prinsessan av Wales, ägo.
Efter bröllopet kommer paret att bosätta sig i Wales, där prins William kommer att tjänstgöra inom The Royal Air Force.
Frieriet skedde på traditionellt vis, avslöjas det, med att prinsen inför Catherines far anhöll om dotterns hand. Vidare är drottning Elizabeth och den övriga familjen, självklart informerad.
Nyheten har naturligtvis fått ett enormt genomslag i Storbritannien. Premiärminister David Cameron säger enligt The Telegraph att "det är en stor dag för England" och visst kommer den här dagen att gå till historien i den brittiska historien; det är ju trots allt kungarikets framtida monark det handlar om.
Miss Catherine Middleton, kallad "Kate" av brittisk press, föddes den 9 januari 1982, alltså fyra månader innan sin blivande make. Hon växte upp i Berkshire i sydöstra England tillsammans med sina föräldrar Michael Middleton och Carole (född Goldsmith) och sina två syskon Philippa och James.
I början av 2000-talet började hon studera vid University of St Andrews, där hon 2001 träffade prins William, som även han läste här. 
De båda blev snart ett par vilket den alltid lika observanta brittiska pressen, ganska snart fick reda på.
Kate kom under årens lopp att alltmer börja jämföras med prins Williams mor, den framlidna Diana, Prinsessa av Wales, och kanske som ett resultat av medias intensiva intresse för paret, tog förhållandet slut under 2007. Efter några månader rapporterades de vara tillsammans igen och har därefter synts tillsammans vid flera begivenheter, senast i raden var vid vännerna Harry Meads och Rosie Bradfords bröllop i oktober - då förlovningryktena blev alltmer påtagliga.
Prins William blir den andra av drottning Elizabeths åtta barnbarn att gifta sig. Först ut var prinsessan Annes son Peter Philips, vars bröllop med kanadensiskan Autumn Kelly stod redan under våren 2008. Nästa års kungliga bröllop kommer garanterat bli det största och festligaste av alla barnbarnens, vågar vi nog redan nu påstå.
Foto: Life
Faksimil: The Telegraph, Mail Online
Prinsessan Kristine - Kungliga familjens doldis
Prinsessan Kristine Bernadotte är genom sitt giftermål med prins Carl Bernadotte, medlem i den svenska Kungliga familjen. Helst umgås hon dock med de norska kungligheterna och hennes prinsesstitel är faktiskt belgisk...Kristine Rivelsrud föddes i Eidfoss, beläget i södra Norge, den 22 april 1932, som dotter till den 25-årige norske gruvarbetaren Johan Rivelsrud (född 1907) och hans ett år yngre hustru Elna.
I vuxen ålder ska Kristine sedan ha fått anställning som sekreterare hos prins Carl Bernadotte, som var son till den svenske kungen Gustaf V:s bror prins Carl och hans hustru prinsessan Ingeborg (det har även sagts att hon var hushållerska, något som den norske historikern Trond Norén Isaksen berättar om i kommentarsfältet).
Carl Bernadotte hade två äktenskap bakom sig, dels med grevinnan Elsa von Rosen, med vilken han fick dottern Madeleine, och dels med byggmästardottern Ann Lindner (född Larsson). Vid sitt första giftermål förlorade Carl sin prinstitel, men fick snart en adelstitel av sin svåger, kung Leopold III av Belgien, vilket gav honom rätt att kalla sig "Prins Bernadotte".
Höger bild: Prins Carl och prinsessan Kristine ett år efter sitt bröllop, vid Lennart Bernadottes 70-årsfirande 1979.Tycke uppstod snart mellan prins Carl och Kristine, men trots att prinsen och hans andra fru Ann hade skiljt sig redan 1961, dröjde det ända till 1978 tills bröllopet stod mellan paret. Resultatet blev att de i 16 år, mellan åren 1962-78 levde i ett samboförhållande, vilket på den tiden väckte en del uppseende, framförallt i societeten.
Nämnda Ann kallades under sin tid som prins Carls hustru med anledning av sitt enkla ursprung spefullt "prinsessan Larsson" av pressen, vilket möjligtvis var något man ville undvika i Kristines fall och därför väntade med giftermål.
Bröllopet mellan prins Carl Bernadotte och Kristine Rivelsrud stod hursomhelst den 8 juni 1978 i Rabat, Marocko och Kristine fick titeln "prinsessan Bernadotte".
Sedan många år tillbaka hade de en villa på spanska solkusten, där de även efter giftermålet levde. I detta område kom de att bli ett populärt prinspar och för de många svenskar som hade boende på solkusten, kom de att på flera sätt representera den svenska monarkin. Någon som paret under hela deras gemensamma liv flitigt kom att umgås med, var Alice Babs, som ju även hon hade boende i Spanien.
Prinsparet Bernadotte vid två kungliga kalas under 1980-talet: norske kronprins Haralds 50-årsfest 1987 och greve Lennart Bernadottes 80-årskalas 1989.
Med anledning av prinsens nära släktskap med den norska kungafamiljen (han var svåger till kung Olav V och morbror till kung Harald V), var prinsparet gärna sedda gäster hos just den norska kungafamiljen. Förutom de stora släktträffarna, var även Carl och Kristine inbjudna till informella sammankomster, som till exempel julfirandet varje år.
Men även med de svenska släktingarna höll de kontakten. Prinsparet var nära vänner till Mainau-greven Lennart Bernadotte och inbjöds till hans 70, 80- och 90-årsfirande på blomsterön i Bodensjön. När prins Carl själv fyllde 90 2001, uppvaktades han av såväl den svenska som norska kungafamiljen.
Bara ett par veckor efter prins Carl och prinsessan Kristines silverbröllop i juni 2003, avled Carl 92 år gammal i Málaga, Spanien. Som änka dyker prinsessan Kristine Bernadotte då och då upp när det vankas högtidligheter i det norska hovet, bland annat vid kung Haralds 70-årsfirande 2007. Hon firar även jul tillsammans med den norska kungafamiljen varje år. Vid de mer högtidliga evenemangen brukar hon ofta ses tillsammans med sin styvdotter Madeleine Kogevinas, som är en nära vän till Kristine.
Höger bild: Tillsammans med den norska kungafamiljen vid begravningen av grevinnan Ruth af Rosenborg (faksimil: Billed-Bladet).
Vänster bild: Med styvdottern Madeleine vid kung Haralds 70-årsfirande.Senast hon framträdde i en av media bevakad tilldragelse var vid väninnan grevinnan Ruths av Rosenborg, begravning som ägde rum under hösten 2010, dit hon kom tillsammans med drottning Sonja, kronprins Haakon och prinsessan Märtha Louise.
Några tankar om "Den motvillige monarken"
Har offentliga personer ett privatliv? Den frågan är högaktuell med anledning av den av Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer nysläppta boken "Den motvillige monarken". I boken, som jag ännu inte läst, skall högst privata delar av Kungens liv offentliggöras.
Kungahuset bör granskas, javisst. Men frågan är hur relevant det är för svenska folket att få ta del av dessa privata skildringar, som väl till stor del är en sak som enbart Kungen och hans familj har att göra med.
Kungen själv sade på torsdagseftermiddagen att "vi vänder blad och går vidare nu, för som jag har förstått är det här saker som hänt långt tillbaka i tiden". Uttalandet ger väl fler frågor än svar och en av många följdfrågor som vore lämpligt (men som inte gavs möjlighet) att ställas är: "om dessa saker skulle ha hänt i dag, vore det i så fall relevant att för media skildra detta?"
Boken är även intressant på ett annat plan. Att den tar upp Kungens privatliv gör att media belyser de kungliga representanternas officiella roller, vilket i ett längre perspektiv återknyter till frågan om kungen över huvudtaget har (rätt till) något privatliv.Att medlemmarna i den Kungliga familjen har mer eller mindre tilldelade roller de förväntas leva upp till, kan väl sägas vara tydligast hos Kungaparet och Kronprinsessan, vilket är naturligt, eftersom det är dem som syns mest i offentliga sammanhang. Uppkommer det då något som avviker från de officiella rollerna, som nu, blir det stora löpsedlar. Kungligheterna har alltså, vilket drottning Silvia en gång indikerat, stora svårigheter att kunna vara privata.
Snarare än att ta upp känsliga uppgifter om kung Carl Gustaf, bör man alltså ha lagt tonvikten på att problematisera de kungliga medlemmarnas roller som officiella personer, då jag antar att även detta ligger i författarnas intresse. Om boken tar upp detta vet jag inte än, eftersom jag som sagt inte hunnit läsa boken ännu. Jag får helt enkelt återkomma...
Vänster bild: Expressens förstasida på torsdagen.
