Sammanfattning för november 2007
- Nu är det snart första advent och det har blivit dags att sammanfatta november 2007.
5 november: Utnämningen av Prins Eugen-medaljen blir officiell
Prins Eugen-medaljen för framstående konstnärlig gärning delades i år ut till (från vänster) skulptören Leif Bolter, industriformgivaren Knud Holscher och konstnären Marie-Louise Ekman ur kungens hand.
Längst till höger: Prins Eugen (1865-1947).
5-7 november: Mette-Marit i Nicaragua
Kronprinsessan Mette-Marit av Norge besökte Nicaraguas huvudstad Managua, där hon bland annat deltog i konferensen "Central American meeting for peopl living with HIV/Aids".
6 november: Brittiska parlamentets öppnande
Brittiska parlamentet öppnades under pompa och ståt
av Drottning Elizabeth. Hon hade, som alltid vid denna
ceremoni, satt på sig kronan på huvudet. En kunglig
höjdpunkt för många.
6 november: EU-man kritiserar krigarkung
"Gustaf II Adolf är inget föredöme för EU", säger
den finländske EU-komissionären Olli Rehn på
Gustaf Adolfs-dagen till Svenska Dagbladet.
"Han verkade för utvidgning med kanoner, EU gör
det med mjuk makt, som helst skiljer sig från hans".
8 november: Drottningen i Colombia
Drottning Silvia besökte Colombia, där hon bland annat var på en skola och besökte lärare och elever som arbetar för att stärka utsatta barns självförtroende och social-kompetens.
12 november: Slut mellan Prins Harry och Chelsy Davy?
I mitten av november berättade tidningarna utifrån "säkra källor" att Prins
Harrys sydafrikanska flickvän Chelsy Davy ska ha dumpat honom. Hon var,
enligt källorna, trött på prinsens intensiva festande. Nu hör man dock att paret
skall ha hittat tillbaka till varandra igen.
15 november: Kunglig skilsmässa i Spanien
Några som definitivt gått skilda vägar är spanska
Prinsessan Elena och hennes man Jaime
Marichalar. De gifte sig 1995 och har två barn:
Juan Froilán, 9 och Victoria Federica, 7.
20 november: Kungligt diamantbröllop i England
Som tur var så slutar inte alla äktenskap i skilsmässa. Det är drottning Elizabeth II och prins Philip exempel på. De hade den 20 november, som jag tidigare uppmärksammat, varit gifta i 60 år, vilket är rekord för ett kungligt par.
20-22 november: Kungligt statsbesök i Österrike
Det svenska kungaparet var i Österrike och möttes vid ankomsten
av presidenten Heinz Fisher med hustrun Margit i Hofburg.
Man besökte Albertina museum och Svenska kyrkan i Wien och på
kvällen var det galamiddag i Hofburg.
Dagen därefter besökte kungen och näringsminister Maud Olofsson
ett Galalivsforum.
På bilden syns Kungen och Drottningen med förbundskanslern
Alfred Gusenbauer och hans hustru Eva Steiner.
26 november: Liberias president i Sverige
Liberias första kvinnliga president Ellen Johnson mottogs den 26
november av kungen i en audiens på Kungliga slottet.
Prinsessan Margriet av Nederländerna
Prinsessan Margriet av Nederländerna är internationellt sett inte en så känd prinsessa. Hon gifte sig på 60-talet med en lågadlig person -och fick behålla prinsesstiteln.
Prinsessan Margriet av Nederländerna, Prinsessa av Orange-Nassau och Prinsessa av Lippe-Bistervald föddes den 19 januari 1943 som tredje dotter till den dåvarande kronprinsessan Juliana och hennes man Prins Bernard. Hon är alltså yngre syster till den nuvarande drottningen Beatrix (född 1938) och den skandalomsusade prinsessan Irene (född 1939). Yngre syster är den något mer anonyma prinsessan Christina (född 1947).
Eftersom Nederländerna var ett milt uttryckt mycket utsatt land under andra världskriget bodde den kungliga familjen vid denna tid i Ottawa, Kanada. Margriet föddes här, som första kunglighet någonsin att komma till världen i Nordamerika.
Hon döptes efter blomman Marguerite, som var motståndsrörelsens symbol vid denna tid. Man kan alltså säga att prinsessan är en livs levande fredssymbol!
Vid tiden för prinsessan Margriets födsel var farmor Willhelmina landets regent med sin make greve Hendrik av Mecklenburg vid sin sida.
Trots att Margriet föddes i Kanada var hon från början nederländsk medborgare, men hon faktiskt fylla två år innan hon i augusti 1945 fick se sitt egentliga hemland första gången.
Drottning Juliana och Prins Bernhard med all fyra döttrarna 1950.
Från vänster: Juliana, Christina, Beatrix, Margriet och Irene. Stående Bernard.
Hon påbörjade sina studier vid Kees Boeke's grundskola i Bilthoven och senare på Nieuwe Baarnse's skola i Baarn.
Efter att ha tagit studenten 1961 var det dags att läsa vidare. Valet av universitet föll på Montpellier i Frankrike, där hon bland annat studerade historia och fransk litteratur. Efter ett år började hon dock på universitetet Leiden (där för övrigt brorssonen kronprins Willem-Alexander kom att studera), där hon läste juridik. Här skulle även något som kom att ha betydelse för framtiden inträffa. Prinsessan Margriete träffade sin livs kärlek; adelsmannen Pieter van Vollenhoven.
De förlovade sig i mars 1965, men inte förrän två år senare, den 10 januari 1967 gifte de sig. Tiden förlovning och bröllop brukar i kungliga sammanhang annars inte vara mer än högst ett halvår, men att det tog en sådan tid för paret kan nog mestadels skyllas på den kungliga familjen. 1964 gifte sig nämligen storasyster prinsessan Irene med den katolske prinsen Carlos Hugo av Bourbon-Parma och Margriets föräldrar kände med all rätt att det nog kunde vara bra med kungliga bröllop på ett tag. 1966 var det upplagt för ett giftermål för det lyckliga paret. Dessvärre nödgades äldsta systern och dessutom tronföljerskan Beatrix gifta sig just då och två bröllop på samma år kunde ju inte gå för sig. Margriet och Pieter fick ge sig till tåls och tio dagar efter att nyårsklockorna ringt in det nya året 1967 fick äntligen prinsessan stå brud!
Den 17 april 1968 fick de sitt första barn prins Maurits. Han följdes av sönerna prins Bernhard, den 25 december 1969, Pieter Christiaan, den 22 mars 1972 och Floris, den 10 april 1975.
Prinsessan Margriet gifter sig den 10 januari 1967 med Pieter van Vollenhoven.
Prinsessan Margiet är engagerad inom hälsovården och är medlem i olika organisationer som är aktiva för att driva dessa frågor.
Hon har tio barnbarn; Prins Maurits barn Anna (född 2001), Lucas (född 2002) och Felicia (född 2005), Prins Bernhards barn Isabella (född 2002), Samuel (född 2004) och Benjamin (född 2008), Pieter Christiaans barn Emma (född 2006) och Pieter (född 2008) samt Floris dotter Magali (född 2007) och Eliane (född 2009).
Med maken; numera Professor Pieter van Vollenhoven.
Prinsessan Margriet med maken och alla barnen inklusive deras respektive på kronprins Willem-Alexanders 40-årsfest 2007. Från vänster prins Maurits med prinsessan Marilène, prins Bernhard med prinsessan Annette, prinsessan Margriet själv med Pieter, prins Pieter Christiaan med Anita samt prins Floris med hustru Aimée.
Margriet är (tillsammans med make och söner) den enda av Drottningens systrar som numera räknas som fulltaliga medlemmar av Nederländernas kungafamilj, just för att hon representerar så pass mycket.
I januari 2008 fyllde hon 65 år och slog ihop firandet med drottning Beatrix, som samma månad fyllde 70 år. Dessa två systrar står varandra nära och de träffas ofta, såväl i privata sammanhang som officiella. Gemensamt för båda dessa kvinnor är också att ingen av dem ens ha verkat tänka tanken att börja trappa ned, det är "still going strong" de strävar om att vara. Tur det för all del!
Kronprins Frederik av Danmark
Efter att ha uppmärksammat Drottningen och Prinsgemålen av Storbrittaniens diamantbröllop ska jag nu börja med ett kungligt porträtt igen. Denna gång handlar det om Kronprins Frederik av Danmark.
HKH Prins Frederik André Henrik Christian föddes den 26 maj 1968 som äldste son till dåvarande kronprinsessan Margrethe och hennes make; Henri de Laborde de Montpezat (när han flyttade till Danmark i och med bröllopet med Margrethe fick han heta Prins Henrik). När Frederik föddes satt hans morfar, Kung Frederik IX med hustrun, den svenskfödda prinsessan (Gustaf VI Adolfs dotter) Ingrid på tronen. Året efter födelsen fick han sitt ende sykon, Joachim.
Den 14 januari 1972, när Frederik var tre år avled hans morfar, hans mor blev regerande drottning och han själv blev kronprins i Danmark. Hans mormor fick titeln Änkedrottning av Danmark.
1974 började Frederik slottskola i Amalienborg. När han skulle börja tredje klass 1976 gick han i Krebs skola fram till 1981. Året därefter studerade han på Ècole des Rochés i Normandie, Frankrike; i med att hans far är fransk har han fått det språket gratis. Han tillbringade ett år där och började sedan Öregaard gymnasium.
1992-93 studerade Frederik statsvetenskap på Harvard universitet i USA. 1994 tjänstgjorde han på danska FN-missionen i New York och var även mycket engagerad inom det militära.
Kronprins Frederik har också deltagit i två expeditioner: till Mongoliet 1986 och till olika platser norr om Grönland år 2
000.Kronprins Frederik är löjtnant och mycket intresserad av det militära.
Den 14 maj 2004 gifte sig Frederik med australienskan Mary Donaldson i Köpenhams domkyrka och bröllopet sändes över stora delar av världen. Här i Sverige direktsändes bröllopet i SVT 1, SVT 2 och TV 4, så det var minst sagt en stor internationell händelse! Bröllopsfesten hölls på Fredensborgs slott.
Den 15 oktober 2005 fick paret sitt första barn, som döptes till Christian Valdemar Henri John (kallas Christian) och han kommer en dag ta över efter sin far som kung. I början av detta året, den 21 april 2007, fick de sitt andra barn och första dotter Isabella Henrietta Ingrid Margrethe (kallas Isabella). Hon blir nog inte det sista barnet. Kronprinsparet har sagt att de vill ha mer barn; ungefär fyra stycken.
Nästa år blir det dubbelt firande i Danmark. Förutom att Prins Joachim gifter sig, fyller även hans storebror kronprins Frederik 40 år. Så det finns all anledning att hålla utkik efter flaggviftande skolbarn nästa år, särskilt i maj, för det är då dessa evenemang sker.
Nu är det danska bröllopet fastställt
Den danska hovmarskalken Ove Ullerup meddelade tidigare idag från Amelienborgs slott att bröllopet mellan Prins Joachim och fröken Marie Cavailler kommer att ske lördagen den 24 maj 2008. Vigseln kommer att förrättas av biskop Erik Norman Svendsen i Moegeltoender kyrka. Efter vigseln ska man ha en privat bröllopsfest på Shackenborg slott.
Sedan 2005 har paret varit tillsammans och så sent som den 3 oktober i år förlovade sig de. Snart är de alltså också gifta.
Grevinnan Bettina Bernadotte
Född 1974, som Greve Lennart Bernadotte och andra hustrun grevinnan Sonjas första barn, har hon tagit över faderns blomsterslott Mainau.
Grevinnan Bettina Bernadotte föddes den 12 mars 1974 som äldsta dotter till "Blomstergreven" Lennart Bernadotte (Carl XVI: s fars kusin) i hans andra äktenskap, med tyskan Sonja Haunz. Hennes farfar var "Diktarprinsen" Willhelm och farmodern var den ryska prinsessan Maria Pavlovna. Dessa levde dock inte när hon föddes, då hennes pappa Lennart var en lite äldre far (65 år vid hennes födelse) och de hade alltså dött ett tiotal år innan. Hon hade äldre syskon på sin fars sida, i hans äktenskap med Karin Nissvandt: Birgitta (född 1933), Marie Louise (född 1935, avliden 1988), Jan (född 1941) och Cecilia (född 1944). Yngre syskon är Björn (född 1975), Catherina (född 1977), Christian (född 1979) och Diana född 1982).
Hon växte upp vid Mainau (en ö i Bodensjön, södra Tyskland).
På pappa Lennarts 90-årsfest 1999. Från vänster Christian, Diana, Björn, Sonja, Lennart, Bettina och Catharina.
I slutet av 1990-talet studerade hon affärsekonomi och turism i Tyskland och 2001 tog hon över en stor del av sin mors arbete som VD-assistent på Mainau.
2004 gifte hon sig med Philipp Haug och de har två barn; Emil Gustaf (född den 19 juli 2005) och Linnéa (född den 31 december 2006). Bettina, som talar flytande svenska, pratar också språket med sina barn, vilket också yngre systern Diana gör med sin dotter Paulina, som för övrigt Bettina är gudmor till.
Samma dag som hon fick andra dottern blev hon VD för familjeföretaget Mainau, där det strömmar in tusentals turister varje år. Bettina bor dock inte på slottet, utan i staden Konstanz nära ön. Bosatt på slottet gör istället nyförlovade brodern Björn, som troligen kommer att leva där med sin kommande familj i framtiden.Grevinnan är tillsammans med sin övriga familj en utmärkt representant för den "kungliga familjen på Mainau" och har till exempel närvarat på Nobelfesten sedan år 2000.
Hennes far introducerade middagen för Nobelpristagarna på Lindau för många år sedan, en tradition som lever kvar än idag.
Den 21 oktober 2008 förlorade Bettina och hennes barn sin mor- och mormor Sonja och ännu ett viktigt stöd är borta.
Lyckligtvis har Bettina fyra syskon som bor i närheten och kan hjälpa henne om arbetet blir för svårt.
Detta porträtt är uppdaterat den 22 oktober 2008.
Kung Leopold av Belgien
Kung Leopold III av Belgien gick från att vara en omtyckt monark till en mycket impopulär sådan. Till slut blev läget så kritisk att han tvingades abdikera och lämna över tronen till sin äldste son.
Leopold av Belgien föddes den tredje november 1901 som äldste son till arvprins Albert (senare Albert I) och prinsessan Elisabeth av Bayern. Leopold hade tre yngre syskon; prins Charles (född 1903) och prinsessan Marie-José (född 1906), som sedermera kom att gifta sig med den siste kungen av Italien.
Kungen vid denna tid var hans fars farbror Leopold II, som bland annat gjort sig känd för att ha behandlat den dåvarande belgiska kolonin Kongo som luft. Åtta år senare dog den grymme kungen, brorsonen Albert blev kung och Leopold blev kronprins.
Den unge kronprinsen flyttade tidigt till England för att studera, men efter första världskrigets utbrott lyckades han övertala sina föräldrar om att få tränas till militär. Leopold var då endast 14 år gammal.
Efter den sex månader långa utbildningen började han på anrika Eton College i England och 1920 inledde han sin tvååriga utbildning på militärhögskolan.
Resorna skulle inte ta slut där. Sedan den belgiska staten 1909 övertagit styret över Kongo från Leopold II, var det kronprinsens plikt att besöka kolonin. Upplevelsen var allt annat än positiv och kronprins Leopold kunde, med rätta skall sägas, rikta skarp kritik mot det egna landets behandling av Kongo och dess folk.
Officiella besök i USA och Egypten hann kronprinsen också genomföra, innan det blev dags för äktenskap...
Den fjärde november 1926 gifte han sig med prins Carl av Sveriges (Gustaf V:s bror) yngsta dotter; prinsessan Astrid. Vigseln var borgerlig och mycket uppmärksammad, inte bara i Belgien och Sverige, utan i stora delar av världen. De fick barnen prinsessan Josephine Charlotte den 11 oktober 1927, prins Baudoin den 7 september 1930 och Albert den 6 juni 1934.
Astrid blev snabbt mycket omtyckt, därför att hon uppträdde så "vanligt". Hon handlade i mataffärer, där hon kunde gå fram och prata med vem som helst, trots sin blyghet. Leopold fick också sin beskärda del av folkets popularitet, men det sägs att han var avundsjuk på sin hustru; till skillnad från henne blev han ju aldrig folkkär.
Den 18 februari 1934 omkom hans far, Albert I i en klättringsolycka och Leopold kröntes till kung ett par dagar senare. Leopold fick konungatiteln Leopold III. Parets popularitet (i synnerhet Astrids) ökade om möjligt ännu mer. Det var ett ungt kungapar, men de hade ändå lyckats få tre barn (varav två pojkar, vilket var det som räknades) och därför säkrat tronföljden.
Den unga familjen var måna om de släktbanden och kungen kom sina svenska svärföräldrar mycket nära. De tre barnen fick således, trots avstånden till sina svenska släktingar, träffa dessa relativt ofta.
Det belgiska folket såg fram emot att behålla detta kungapar i många år, men så blev det inte.
På sensommaren 1935, alltså året efter Leopolds kröning, var paret i Schweiz på semester. De var på väg från deras villa i Küssnacht och skulle åka till Alperna på en utflykt med bilen. Leopold körde och Astrid höll i kartan. Plötsligt slängde Kungen en blick på kartan och förlorade samtidigt kontrollen över bilen. Den åkte av vägen och in i ett träd vid sidan av. Astrid slungades mot trädet och avled direkt. Kungen klarade sig utan några större skador.
Det blev stor landsorg i Belgien, där Drottningen nästan var helgonförklarad. En miljon människor följde med Astrid i begravningskortegen. Inte lindrades sorgen heller av att Drottningen endast blev 29 år. Bara den äldsta av barnen, prinsessan Josephine-Charlotte var stor nog att förstå vad som hade hänt.
Den 11 november 1941 gifte den 40-årige kungen om sig med engelskan Lilian Baels. Lilian blev inte drottning, utan fick istället titeln prinsessa. Året därefter föddes parets första barn Alexander (den 18 juli 1942). I samband med bröllopet rasade Leopolds popularitet.
-Ska han gifta sig nu mitt under andra världskriget där övriga Belger har det svårt? Löd den vanliga uppfattningen.
Han vägrade också lämna Belgien under kriget och lät tyskarna överta landet. Han och hans familj skickades därför till Tyskland, där de satt i fångenskap. Leopolds yngre bror prins Charles av Flandern valdes till regent i hans ställe.
1945, när kriget var över, befriades den kungliga familjen, men tordes på grund av impopulariteten inte flytta tillbaka till hemlandet, utan bodde istället i Schweiz i några år, men sedan såg han det som sin plikt att återvända till Belgien. Året var 1950 och det var inte glädjerop som mötte honom där hemma, tvärtom. Det skapades ett tryck på honom att abdikera och 1951 gjorde han det och överlät tronen till äldste sonen Baudouin. Vid denna tid fick han sina två sista barn med Lilian: Marie Christine den 6 februari 1951, samt Marie Esmeralda, född den 30 september 1956.
1953 gifte sig kung Leopolds äldsta dotter Josephine-Charlotte med den blivande storhertigen Jean av Luxemburg och året efter fick de sitt första barn, Leopolds första barnbarn Marie-Astrid. De fick också barnen Henri (den nuvarande storhertigen, född 1955), Jean och Margaretha (1957) och Guillaume (1963).
1960 gifte sig Leopolds äldste son, den vid denna tid kung Baudouin med spanjorskan Fabiola de Mora y Aragón. Paret fick inga barn.
1959 gifte sig Leopolds tredje son (den nuvarande kungen i Belgien) med donna Paola Ruffo di Calabria. De har barnen Philippe (den nuvarande kronprinsen i Belgien, född 1960), Astrid (1962) och Laurent (1963).
Av sina tre barn från andra äktenskapet fick han endast uppleva dottern prinsessan Marie Christines bröllop med Paul Drucker, som pinsamt nog bara varade i 40 dagar.
Hon gifte 1989 om sig med krögaren Jean Paul Gorges. Äktenskapet är barnlöst.
Sonen prins Alexander gifte sig 1991 med Léa Wolman, gift och skild två gånger tidigare och med två barn sedan tidigare.
Yngsta dottern prinsessan Maria Esmeralda gifte sig 1998 med forskaren Salvador Moncada. De har barnen Alexandra (född 1998) och Leopoldo (född 2001).
Leopold avled den 25 september 1983, 81 år gammal. Först efter döden fick han sin upprättelse, genom stora hyllningar av sitt folk.
Gamle kungen skulle blivit 125
Han räknas som en av Sveriges mest omtyckta monarker och inte bara rojalister kände sorg när han 1973 gick bort.
Oscar Fredrik Willhelm Olof Gustaf Adolf föddes den 11 november 1882 som äldste son till kronprinsparet Gustaf (V) och hans hustru, den tyskfödda prinsessan Victoria. Barndomen var sträng; han fick till exempel bara leka med jämnåriga pojkar från de absolut finaste familjerna. Dessa fick han bara bjuda hem på helgerna och leka försynt och framförallt tyst med. Man lärde även Gustaf Adolf och hans två år yngre bror Willhelm att visa en näst intill omänsklig respekt för äldre människor. Naturligtvis var det inte föräldrarna som skötte om barnen, utan det före detta skrivbiträdet (läs sekreteraren) Luise Rinnman.
Föräldrarna Gustaf V och drottning Victoria.
Han gick, som så många andra kungliga barn, i slottskola på Kungliga slottet i Stockholm, med av hovet speciellt utvalda klasskamrater. Som ung var han intresserad av sport, särskilt tennis, som sin pappa "Tenniskungen". Men hans största passion var redan vid 15 års ålder arkeologin, en passion som varade hela livet.
År 1905 åkte Gustaf Adolf till Kairo i Egypten för att studera arkeologi. Händelsevis fanns det två prinsessor där; systrarna Margaret och Patricia av Storbrittanien och Irland. Det var meningen (för prinsessystrarna var inte där samtidigt som arvprinsen av en slump) att Gustaf Adolf skulle välja prinsessan Patricia till en framtida hustru, då hon var något yngre än honom och därför ansågs vara ett passande parti. Men Prinsen valde den äldre utav sytrarna; Margaret och paret gifte sig i juni samma år i England. I bröllopsgåva fick de till exempel slottet Sofiero i Skåne av brudgummens farfar Oscar II.
Bilden till vänster: Kronprinsparet Margaretha och Gustaf Adolf.
Bilden till höger: Kronprinsparet med barnen Gustaf Adolf, Sigvard, Bertil, Carl Johan och Ingrid.
Gustaf Adolf och Margaretha (hennes namn försvenskades när hon kom till Sverige) blev två år senare kronprinspar av Sverige sedan Oscar II avlidit och sonen Gustaf blivit kung. Vid den tiden hade paret hunnit få två barn: Gustaf Adolf j:r (1906-47, kallad Edmund inom familjen) och Sigvard (1907-2002). De fick även Ingrid (1910-2000), Bertil (1912-97) och Carl Johan (född 1916).
Kronprinsessan Margaretha väntade sitt sjätte barn 1920 när hon injuknade i öroninflammation. Det utlöste en mängd andra sjukdomar och samma år, den första maj, dog hon av blodförgiftning.
40 år gammal gifte kronprinsen tre år senare om sig med den 34-åriga lady Louise Mountbatten. De gifte sig under en relativt enkel ceremoni i London. Först diskuterades det om hurvida den nya kronprinsessan var av kunglig börd eller inte, men ganska snart kom det fram att henne mormorsmor var Drottning Victoria av Storbrittanien-Irland och kejsarinna av Indien. En kungligare person får man leta efter!
På 30-talet gifte sig Gustaf Adolfs brorsson Lennart och hans egen son Sigvard med icke-kungliga personer (Lennart gifte sig 1932 med Karin Nissvandt och Sigvard 1934 med tyskan Erika Patzek). Detta motsatte kronprinsen sig starkt. han försökte till varje pris få dem att ställa in bröllopen, men i båda fall misslyckades han.
1939 tog Andra världskriget sin början och medan kung Gustaf V eventuellt hade sina sympatier hos tyskarna, var hans son starkt emot nazisterna och deras krig.
"Aldrig skall vi kyssa preussarnas stövlar", lär han ha sagt om dem.
1946 fick Kronprinsens äldste son Gustaf Adolf j:r och hans hustru Sibylla, efter fyra prinsessor, äntligen en son; Carl Gustaf Folke Hubertus (kallad Lillprinsen). Året därefter dog Lillprinsens far i en flygolycka och det blev plötsligt en lucka i tronföljden, mellan kronprins Gustaf Adolf (64 år) och arvprinsen Carl Gustaf (nio månader).
Den ende ogifte av kronprinsens söner vid den här tiden: prins Bertil, fick på grund av denna lucka avstå från att gifta sig med sin kärlek Lilian Craig (som inte bara var ickekunglig, hon var även skild), ifall Gustaf Adolf skulle dö innan sonsonen var kungamyndig. han fick alltså agera som ett slags arvfurste.
Gustaf Adolf med svärdottern Sibylla och barnbarnet kronprins Carl Gustaf.
Vid sin sida hade han hustrun Louise och de blev snabbt ett mycket omtyckt kungapar, så omtyckta att Socialdemokraterna i princip lade ner kravet på republik; så många av partiets väljare var nämligen för den. Kungen och drottningen åkte, trots sina höga åldrar på Eriksgator, statsbesök och andra evenamang och mottogs med stor glädje överallt.
Den sjunde mars 1965 dog drottningen, 75 år gammal. Det blev stor sorg i landet och inte minst blev man orolig för om den 81-årige monarken skulle klara av sin andra hustrus död. Men kungen hämtade sig och redan samma år återgick han till sina uppgifter som kung.
1971 blev sonsonen Carl Gustaf, 25 år gammal, kungamyndig och han fick svära trohetseden inför sin farfar.
Året därpå fyllde kungen 90 år och han sa med anledning av det: "Min bön är -och jag tror på dess förverkligande: att vårt folk under samfälld strävan skall finna vägar till ett fortsatt fritt och lyckligt Sverige".
Den 15 september somnade kungen in på Helsingborgs lasarett. Han efterträddes av sin 27-årige sonson Carl Gustaf, som bekant är vår nuvarande kung.
Gamle kungen ligger begravd i Haga.
375 år sedan Gustaf II Adolf stupade vid Lützen
Idag, den 6 november 2007 (också känd som Gustaf Adolf-dagen) är det 375 år sedan kung Gustaf II Adolf stupade vid slaget i Lützen mitt i det 30-åriga kriget. På detta datum brukar man äta Gustaf Adolf-bakelser
Gustaf Adolf föddes den 9 december 1594 som äldste son till hertig Karl (IX) och hans hustru Kristina av Holstein Gottorp. Hans farfar var Gustaf Vasa och hans kusin Sigismund satt på tronen när han föddes.
1611, vid 17 års ålder dog hans far och Gustaf Adolf blev kung.
Som ung hette hans stora kärlek Ebba Brahe och han ville gifta sig med henne, men hans mor, änkedrottningen och riksföreståndaren Kristina avstyrde planerna. Han gifte sig istället 1620 med Maria Eleonora av Hohenzollern-Brandenburg. Sex år senare fick de sitt enda barn Kristina.
Men kungen var ingen familjefader som styrde riket från hemmet. Han var hela tiden iväg på ett eller annat krig: Danmark (1611-13, danska kriget), Ryssland (avslutades 1917) och Polen (1617-29, polska kriget, där kungen stred för protestantismen). I dessa fick Sverige stora framgångar och erövrade flera områden såsom Ingemanland (kriget i Ryssland), Riga och Wallhof (Polska kriget).
Men han var inte bara en krigarkung. Han gav till exempel stadsprivilegier till städerna Göteborg och Borås 1621 respektive 1622.
I början av 1628 gick Sverige på kungens order med i det 30-åriga kriget i Nordtyskland. Man krigade med stora framgångar och erövrade till exempel München och hade stor makt över Österrike och stora delar av Tyskland.
Men framgångarna vände för Sverige 1632.
Tyskarna hade samlat ihop en stor här och den i början av november skulle det avgörande slaget ske i Lützen i östra Tyskland. Svenskarna fick svårigheter att ta sig upp dit, då de befann sig på andra platser i landet. Den 6 november hade man lyckats samla ihop alla männen och slaget vid Lützen kunde börja.
Det gick inte så bra för Sverige och kungen såg det nödvändigt att ingripa i ledningen av den svenska styrkan. Men denna dag var det väldigt dimmigt och kungen såg inte vart han red. Plötsligt hade han ridit för långt och var väldigt nära fienderna. De sköt honom.
Hans 6-åriga dotter Kristina blev Sveriges nya regent under Axel Oxenstiernas förmyndarregering.
Grace Kelly - Från filmstjärna till furstinna av Monaco
Grace Kelly var byggmästardottern som blev en strålande filmstjärna och en stor modeikon på 50-talet. Under hela sitt liv drog hon till sig människors uppmärksamhet.Grace Patricia Kelly föddes den 12 november i Philadelphia, USA, som tredje barnet till John Brendan "Jack" Kelly (son till en irländsk immigrant) och dennes hustru Margaret. Graces storasyster hette Margaret (1925-91) och kallades "Peggy". Den äldre broderns namn var John Brendan (1927-85) och för att kunna skilja honom från fadern, fick han smeknamnet "Kell". Den yngre systern Elisabeth Anne (född 1933) fick gå under namnet Lizanne. Själv blev Grace kallad "Gracie" av den närmaste omgivningen.
Efter diverse modelljobb, bland annat för tobaksaffärer, kom Grace Kelly 1947 mot sin fars förmodan (och vilja) in på American Academy of Dramatic Arts (jämför Dramatens elevskola i Sverige). Här inledde hon en kärleksaffär med en av lärarna, Don Richardson, gift, separerad och nio år äldre. Hennes föräldrar reagerade starkt mot förhållandet och fadern försökte till och med muta honom med en lyxbil, något som så småningom fick relationen att svalna. Men hela livet ut förblev paret goda vänner.
Familjebild från 1935. Längst upp från vänster Grace och äldre systern Peggy. Nedre raden visar brodern Kell, fadern Jack, lillasyster Lizanne samt modern Margaret.
1952 fick hon sitt genombrott i filmen "Sheriffen", där motspelaren var Gary Cooper. Efter denna film haglade de stora filmrollerna över henne: Slå nollan till polisen, Fönstret åt gården och Mannen du gav mig (alla inspelade 1954) baserade på böckerna av Alfred Hitchcock, som fastnade för Grace på ett professionellt plan.
Genom åren spelade hon mot storheter som Cary Grant, Clark Gable, Gary Cooper som sagt och Frank Sinatra.
1955 vann Grace Kelly en Oscar för bästa i skådespelerska. Hon hade då medverkat med bravur i filmen "Mannen du gav mig" från 1954.
Vänster bild: Gary Cooper och Grace Kelly i "Sheriffen". De båda inledde en kort kärleksaffär.
Mittenbilden: En klassisk bild på Cary Grant och Grace Kelly i "Ta fast Tjuven".
Höger bild: Grace Kelly och Frank Sinatra i "En skön historia". Filmen blev Graces sista.
På den årliga filmfestivalen i Cannes (södra Frankrike, inte långt ifrån en viss ministat) 1955 träffade hon den sex år äldre furst Rainier av Monaco. Tycke uppstod och Rainier uppvaktade Grace flitigt. I USA friade han till henne och förlovningen eklaterades i december samma år.
Den 19 april 1956 gifte de sig under stor uppståndelse (bröllopet var det första furstliga sådana att sändas i TV). Paret njöt aldrig särskilt mycket över sitt giftermål, eftersom det blev en så stor mediecirkus runt omkring det hela.
- Mina föräldrar avskydde sitt bröllop, berättade deras äldsta dotter långt senare.
"De såg inte ens på bilder av det på ett helt år."
1957 fick fursteparet sitt första barn; Prinsessan Caroline. Redan ett år efter det fick de sitt andra barn; sonen Albert, som sedan Rainier dött 2005 är den nuvarande fursten i Monaco.
Sista barnet , den nu skandalomsusade prinsessan Stéphanie, föddes 1965.
Det stora bröllopet mellan Grace Kelly och furst Rainier III av Monaco 1956.Grace med
maken
och de tre
barnen 1965:
Albert, Caroline
och Stéphanie.
Grace fann inte representationsuppdragen tillräckligt stimulerande och hade planer på att återvända till filmen. Furst Rainier sägs ha gått med på att hon 1962 skulle få spela in Hitchcock-filmen "Marnie".
Dessvärre väckte detta stor bestörtning hos Monacos befolkning, som ville se Grace som furstinna och inte skådespelerska. Hon avstod därmed från erbjudandet och kom aldrig mer att spela in någon film.
Något som vållade furstinnan Grace stora problem var döttrarna. Caroline visade i slutet av tonåren större intresse för diverse nöjesliv än sin utbildning. Det faktum att hon vid 20 års ålder insisterade att få gifta sig med playboystämplade Philippe Junot, som dessutom var 17 år äldre än sin hustru, gjorde inte saken bättre. Att Grace och hennes make var så öppna med vad de tyckte om Philippe ledde till en smärre brytning med Caroline.
- Jag ger förhållandet två år, sade Grace. Och mycket riktigt, ett par år efter bröllopet var skilsmässan ett faktum - och mor och dotter kunde återförenas till allas glädje.
Prinsessan Stéphanie gick till moderns förtret samma väg som sin storasyster, vilket ledde till många konflikter mellan henne och Grace. Anledningen till att Stéphanie inte blev outhärdlig var, enligt furstinnan själv, att hon hade en rejäl dos charm.
Furstinnan Grace mot slutet av sitt liv.
Grace engagerade sig djupt i Monacos Röda Kors, och lade grunden till den bal som än idag årligen äger rum i Monaco. Hon var även intresserad av äldrevård och blev mycket omtyckt för sina hjärtliga möten med de äldre invånarna.
En hobby furstinnan från och med 1970-talet hade var att göra kollage av torkade blommor. Sommaren 1977 ställdes några av dessa ut och Grace blev lovordad.
Hennes popularitet som hon främst vann mot slutet av sitt liv kan jämföras med Drottning Astrid av Belgien och Diana, prinsessa av Wales. Tragiskt nog blev också slutet detsamma för Grace. Den 13 september 1982 körde hon av vägen vid orten Menton nära Monaco och ner i en ravin med sin bil, där också dottern Stéphanie var med. Stéphanie klarade sig utan några större skador, men Grace förlorade medvetandet och dog dagen därpå. Hon blev bara 52 år.
