Kungens syssling har gift sig
Den yngste sonen till framlidne blomstergreven Lennart Bernadotte, har nu gift sig med sin flickvän sedan två år tillbaka.Greve Christian Bernadotte af Wisborg, 31, och Christine Stoltman, 32, som fölovade sig i september 2009, har gift sig borgerligt på ön Mainau. Det skriver tyska Südkurirer. Det kyrkliga bröllopet kommer äga rum senare i år.
Paret beräknas få sitt första barn i augusti.
Greven, som är det åttonde barnet till greve Lennart Bernadotte af Wisborg (1909-2004), det fjärde i hans andra äktenskap med Sonja Hanuz (1944-2008), studerar sociologi och filosofi vid Universität Konstanz. Hans hustru är sjuksköterska.
Daniel Westling blir kunglig höghet
Kungafamiljen under lysningsgudstjänsten tidigare i dag.
Faksimil: SvD
I dag hölls det blivande kronprinsessparets lysningsgudstjänst i Slottskyrkan och i samband med denna, meddelar man i ett pressmeddelande att Daniel förutom prins och hertig, även kommer att bli en kunglig höghet.
Hans Kunglig Höghet Prins Daniel av Sverige, Hertig av Västergötland. Så kommer kronprinsessan Victorias blivande make tituleras efter bröllopet. Beslutet är taget av kungen och har som effekt att upphöja Daniel Westling till en likvärdig nivå med Kronprinsessan.
För Sverige är detta; att en man i och med sitt giftermål får en kunglighets rang, unikt. Flera jämför detta med Hagaprinsessornas makar, som inte blev "kungliga".
Den stora skillnaden är emellertid att vid tiden för prinsessorna Margarethas, Désirées och Christinas (Birgitta gifte sig som bekant med en prins) bröllop hade Sverige agnatisk, det vill säga manlig, tronföljd. Prinsessorna stod därför inte med i tronföljden, och följaktligen upphöjdes heller inte deras respektive till kunglig rang.
Sedan 1980, då Sverige antog full kognatisk tronföljd och vi har en kvinnlig tronföljare, ser situationen helt annorlunda ut, och med anledning av detta kan nu kvinnliga kungligheters män få titlar såsom Kunglig Höghet, Prins och Hertig.
Klockan 11.00 i dag inleddes Kronprinsessans och Daniels lysningsgudstjänst i Slottskyrkan. Medlemmar från såväl kungafamiljen som Daniel Westlings familjer var närvarande.
Gudstjänsten följdes av en lysningsmottagning på Slottet.
Prinsessan Nathalie har gift sig
Danska drottningens systerdotter, prinsessan Nathalie av Sayn-Wittgenstein-Berleburg, har gift sig med sin fästman Alexander Johannsmann.Den borgerliga vigseln ägde rum i Orangeriet i Berleburgs slottspark under torsdagen. Det låter prinsessans mor, prinsessan Benedikte, 66, meddela.
Med vid den privata ceremonien var den närmaste familjen, däribland prinsessan Nathalies två syskon prins Gustav, 41, och prinsessan Alexandra, 39.
Vigseln följdes av en middag för ett fåtal personer på Berleburg slott.
Den 35-åriga ryttarprinsessan förlovade sig i januari med den tyskfödde Alexander Johannsmann, 32, som även han är i hästbranschen. Paret väntar sitt första barn, som beräknas ankomma i juli.
Den kyrkliga vigseln ska äga rum under 2011. Prinsessan och hennes man kommer att bosätta sig på prinsessan Nathalies fars slott Berleburg, där bruden driver ett stuteri.
Två generationer Bernadotte om kärleken
I kvällens avsnitt av "Familjen Bernadotte" kommer såväl kronprinsessan Victoria som hennes fars farbror berätta om sin kärlek till svenskar "av folket".
Deras öden liknar varandra, trots att det skiljer 61 år mellan dem. Både greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg, 93 (yngste farbror till kung Carl Gustaf), och kronprinsessan Victoria, 32, valde att gifta sig med människor med icke-kunglig bakgrund.
Liksom i kronprinsessans fall skulle det dröja sju år innan Carl Johan 1946 kunde gifta sig med sin stora kärlek, Kerstin Wijmark, en sex år äldre journalist. Att bröllopet skulle ske i Sverige var otänkbart, så paret fick lov att invänta andra världskrigets slut, innan de till slut i New York kunde förklaras som äkta par. Precis som Carl Johans fars kusin prins Carl, äldre bror Sigvard och kusin Lennart, förlorade han sin arvsrätt till Sveriges tron, prinstiteln, ordnar samt kontakten med sin familj. Situationen löste sig emellertid ändå, eftersom både Carl Johan och Kerstin kom att skapa sig lysande karriärer inom affärslivet respektive mediavärlden.
I Nyhetsmorgon i TV4 berättade i dag grevens dotter Monica Bonde (född 1948), journalist på Svensk Damtidning, om sin far.
"Familjen Bernadotte" sänds som vanligt klockan 20.05 i TV4.
Den officiella bröllopsboken presenterad
I dag är det endast en månad kvar till kronprinsessbröllopet och i veckan presenterades den officiella bröllopsboken.Vårt bröllop - Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel 19 juni 2010, som boken heter, är som bekant författad av journalisten Susanna Popova. Hon har bland annat skrivit Överklass - en bok om klass och identitet, från 2007.
Tillsammans med fotografen Paul Hansen har Popova, enligt förlaget Natur och Kultur, fått följa med bakom kulisserna på Slottet och på Haga, där man har dokumenterat bröllopsförberedelserna (till exempel provningen av brudklänningen).
Bilder från den kungliga familjens samt familjen Westlings fotoalbum utlovas också.
"Vårt bröllop" utkommer den 19 augusti, två månader efter själva bröllopet.
Kejsarsonen Rudolf av Österrike avliden
Lördagen den 15 maj avled ärkehertig Rudolf av Österrike, son till siste kejsaren, 90 år gammal.
Ärkehertig Rudolf av Österrike föddes den 5 september 1919 som sjätte barnet av totalt åtta till kejsar Karl I av Österrike (1887-1922) och hans hustru Zita (född prinsessa av Bourbon-Parma 1892-1989).
Ärkehertigen, som bland annat har varit verksam som bankdirektör, gifte sig 1953 med grevinnan Xenia Czernichev-Besobrasov (1929-1968) och fick fyra barn: Maria Anna (född 1954), Karl Peter (född 1955), Simeon (född 1958) och Johannes Karl (1962-75).
Efter att i samband med en bilolycka blivit änkling, gifte ärkehertig Rudolf 1971 om sig med prinsessan Anna Gabriele av Wrede (föd 1940) och fick en dotter, Catharina-Maria (född 1972).
Ärkehertigens söner och döttrar skänkte honom 15 barnbarn.
Numera är de enda levande barnen till den siste kejsaren av Österrike Rudolfs äldre bröder ärkehertig Otto, 97 (den siste kronprinsen, vars yngsta dotter Walburga sitter i den svenska riksdagen), och ärkehertig Felix, 93.
Sofia av Baden - född svensk prinsessa
Prinsessan Sofia var äldsta dotter till den sedermera avsatte kung Gustav IV Adolf. Med anledning av giftermålet med Storhertigen av Baden blev hon anmoder till dagens svenske kung...Sofia Vilhelmina Katherina Marie Lovisa Charlotta Anna, Prinsessa av Sverige, föddes den 21 maj 1801 i Stockholm, som äldsta dotter till kung Gustav IV Adolf (son till Gustav III) och hans hustru drottning Fredrika av Baden. Äldst i syskonskaran var arvprinsen Gustav (1799-1877), yngre var prins Carl Gustaf (1802-05), prinsessan Amalia (1805-1853) och prinsessan Cecilia (1807-1844).
Prinsessan Sofia beskrivs som den av alla syskon som liknade fadern mest. Utmärkande egenskaper hos henne var envishet, viljestyrka och intelligens. Hon kunde även, i motsats till sin äldre bror, vara högdragen.
Efter ett allt mer växande missnöje med prinsessans far, kung Gustav IV Adolf, fick det svenska fiaskot med Finska kriget 1808-1809 slutligen bägaren att rinna över. Efter att i mars 1809 av Carl Johan Adlercreutz och sex andra personer förklarad avsatt från Sveriges tron, sattes kungen och hans familj i husarrest på Gripsholms slott.
För den åttaåriga prinsessan Sofia och hennes syskon, sågs husarresten som ett tillfälle att komma fadern närmare snarare än som en fängelsevistelse.
Tiden på slottet kom, trots den hårda vaktbevakningen, att innebära mycket lek för de kungliga barnen. Dock fick de inte vistas utomhus mer än korta stunder för att få luft, så leken begränsades till innanför slottets murar.
Efter ett gräl med sina systrar vid denna tid, lär prins Gustav ha yppat: "Jag skall lära er när jag blir kung". Varpå prinsessan Sofia tillsammans med de två yngre systrarna började dansa runt sin äldre bror och retfullt utropade: "Pytt Gustav, blev du kung?"
De kungliga syskonen under exilen i Baden år 1810. Prinsessan Sofia läser för sina systrar, medan prins Gustav står för sig själv.
I december 1809 tvingades den före detta kungafamiljen lämna Sverige och flytta till Tyskland, där prinsessan Sofias mor, Fredrika av Baden, hade sin familj. I sin beryktade dagbok skriver den nya svenska drottningen (Gustav IV:s ingifta faster) Hedvig Elisabeth Charlotta att det endast var Sofia som verkade ledsen att resa ifrån sitt hemland. Hon kom aldrig att återvända.
Exilkungen Gustav Adolf nöjde sig inte med det slott som hustruns far, Storhertigen av Baden hade ställt till familjens förfogande, utan for så småningom till Nordtyskland för att försöka återinsätta sonen prins Gustav som svensk kronprins. Hustrun följde tillsammans med de två äldsta barnen efter sin man, och vid konfrontationen utbröt ett stort gräl mellan paret, vilket barnen bevittnade. Kungen reste snart iväg till Lützen utan att ta avsked av sina närstående och familjen splittrades för att aldrig mer återförenas.
Trots att modern, som nu stod ensam med fyra barn, hade mycket knappa ekonomiska resurser att röra sig med, såg hon till att barnen uppfostrades i ”kunglig” anda. I prinsessan Sofias fall rörde sig hennes utbildning främst om språk, litteratur, dans, musik samt teckning.
1815, då prinsessan Sofia var 14 år, bortförlovades hon med sin framlidne morfars (Karl Ludwig av Baden 1755-1801) halvbror, den 11 år äldre prins Leopold av Baden. Genom ett giftermål hoppades man kunna stärka dennes position som blivande storhertig.
I juli 1819, då Sofia hunnit fylla 18 år, stod bröllopet.
Paret fick sju barn: prinsessan Alexandrine som föddes 1820, prins Ludvig (1822-22), tronföljaren Ludvig (född 1824), prins Fredrik (född 1826), prins Wilhelm (född 1829), prins Karl (född 1832), prinsessan Marie (född 1834) och prinsessan Cecilia (född 1839).
Vänster bild: Sofia som ung.
Höger bild: Storhertiginnan Sofia av Baden.
Vid sin mors död 1826 uppstod en brytning mellan prinsessan Sofia och hennes syskon. Sofia hävdade att hon var berättigad en mycket stor del av arvet, då hon var tvungen att tänka på sina många barns framtid. Prinsessans två systrar blev så upprörda att de flyttade från Baden till sin bror i Wien.
1828 uppstod en ny skandal som berörde prinsessan Sofia. En man kallad Kaspar Hauser hade hittats i Nürnberg, och sades vara den förre storhertigen Karls son och således en legitim framtida storhertig. Efter ett antal mordförsök avled slutligen Hauser ett par år efter sitt inträde i historien och rykten gick att det var Sofia själv som stod bakom mordet.
I mars 1830 avled storhertig Ludvig av Baden (prinsessan Sofias morfars bror), och Sofia och hennes make Leopold blev det nya storhertigparet. Relationen mellan makarna var inte speciellt bra, och det sägs att Sofia var otrogen med Mauritz von Haber, som var hovbankir. Änkan efter den tidigare storhertigen Karl av Baden, storhertiginnan Stephanie, hävdade till och med att Sofia hade ärvt en sinnesjukdom efter sin far, och att det var därför hennes söner skickades till Wien, då de på grund av detta hade dåliga nerver.
Sofias son, storhertig Fredrik I av Baden och dennes dotter Victoria, som mellan 1907-1930 var Sveriges drottning.
1852 blev Sofia änka när hennes make storhertig Leopold I avled, och äldste sonen Ludwig tog över som regent i Baden. Efter bara några år på tronen avled han emellertid och det blev hans yngre bror Fredrik som 1858 tog över som storhertig i Baden. Denne Fredrik var sedan 1856 gift med prinsessan Louise av Preussen (dotter till kejsar Vilhelm I av Tyskland) och hade tre barn. Bland dessa återfinns dottern prinsessan Victoria (född 1862) som via sitt giftermål med den svenske prinsen Gustav (V) 1881 kom att bli kronprinsessa och senare drottning av Sverige - och den gustavianska kungasläkten kunde således förenas med den Bernadotteska ätten. Cirkeln var sluten.
Storhertiginnan Sofia av Baden, född svensk prinsessa, avled den 6 juli 1865, 64 år gammal.
