Prinsessan Marie av Danmark (1865-1909)


Prins Joachims fru är inte den enda franskfödda kvinnan med namnet Marie som burit titeln "Prinsessa av Danmark", genom historien. Hennes föregångare var en frispråkig, okonventionell och ytterst populär kunglighet i Danmark.
Prinsessan Marie d'Orléans, med fullständigt namn Marie Amélie Françoise Hélène, föddes den 13 januari 1865 som äldsta barnet av fem till Prins Robert d'Orléans, Hertig av Chartres och dennes hustru prinsessan Françoise d'Orléans. Båda föräldrarna var barnbarn till Frankrikes siste kung Louis Philippe I av Frankrike, vilket gör Marie till såväl sonsons dotter, som sondotters dotter, till honom.

På grund av att familjen tillhörde ätten Bourbon - rivaliserande till den i Frankrike styrande ätten (Bonaparte), så tillbringade prinsessan Marie sina första år i England. 
Drottning Victoria hade inte undgått att lägga märke till den speciella flickan, som hon ansåg skulle utgöra ett mycket passande parti åt sin yngste son prins Leopold. Marie bjöds följaktligen in till Windsor Castle av drottningen och förslaget om giftermål mellan henne och Leopold framfördes. Prinsessan Marie lät emellertid meddela att hon inte var intresserad.




 
Vänster bild: Prinsessan Maries föräldrar, Hertigparet av Chartres.
Höger bild: Marie d'Orléans som barn.


En annan som såg den franska prinsessan som en lämplig äktenskapskandidat till sin yngste son (i det här fallet prins Valdemar), var drottning Louise av Danmark. Av hennes äldre barn hade en genom giftermål blivit drottning av England och en annan tsaritsa av Ryssland och nu var det Frankrike man ville skapa goda relationer med. Maries farbror, dåvarande Greven av Paris tillika familjens överhuvud, ställde sig mycket positiv till arrangemanget och den 27-årige prins Valdemar bjöds in till Maries familj. Uppenbarligen föll mötet väl ut, och kort därefter skedde förlovningen.
Ett problem kvarstod, och det gällde faktumet att prins Valdemar var protestant och prinsessan Marie katolik. Påven Leo XIII gav dock sitt tillstånd och det bestämdes att parets eventuella söner skulle fostras till protestanter, medan eventuella döttrar skulle uppfostras i den katolska andan.
   Den 20 oktober 1885 stod den borgerliga vigseln, och två dagar senare den religiösa.

 
Vänster bild: Det unga paret prins Valdemar och prinsessan Marie.
Höger bild: Den kyrkliga vigseln ägde rum i Château d'Eu, Frankrike.


Valdemarie, som paret kallades av den trängre kretsen, bosatte sig i Det Gule Palæ i Köpenhamn och fick fem barn: prins Aage 1887, prins Axel 1888, prins Erik 1890, prins Viggo 1893 och prinsessan Margrethe 1895. Prins Valdemar var ofta ute till sjöss och Marie blev därmed ofta ensam med sina barn. Med anledning av den mycket fria uppfostran de fick, kom de att kallas för "de oregerliga barnen från Det Gule Palæ".

Som ett resultat av prinsessan Maries konstnärsintresse - hon var själv en talangfull konstnärinna - blev Det Gule Palæ en mötesplats, inte bara för målare, utan även för framträdande skådespelare och författare. I dessa sällskap passade Marie betydligt bättre än i umgänget med societeten, som hon stundtals kunde driva med. Les dames d'honneur, hovdamerna, kallade hon exempelvis "les dames d'horreur", ung. "skräcködlorna"
Hennes svärmor lär en gång ha sagt att hon var som en oslipad diamant, som visade sig vara mycket svårare att slipa än man tidigare förväntat sig.

 
Vänster bild: Prinsparet Valdemar av Danmark med barnen prins Aage, prins Erik, prins Axel, prinsessan Margrethe och prins Viggo.
Höger bild: Prinsessan Marie mot slutet av sitt liv.


Prinsessan var aktivt engagerad inom välgörenhet och fick av den danska befolkningen stor respekt för sina insatser inom detta område. Hon blandade sig även in i politiken i frågor som engagerade henne; till exempel propagerade hon för allmän rösträtt och mot att överlåta Danska Västindien till USA.
När maken erbjöds den bulgariska tronen, lät hon omgivningen förstå att hon "aldrig skulle sätta sin fot där". Något kungapar av Bulgarien blev de alltså inte.

I samma veva som prins Valdemar och de tre äldsta sönerna reste iväg på en seglats mot Asien, drabbades prinsessan Marie av en förkylning. Ingen, allraminst Marie själv, tog i detta läget hennes tillstånd särskilt allvarligt, och hon fortsatte sitt aktiva liv i samma utsträckning som tidigare. Snart hade sjukdomen utvecklat sig till lunginflammation och därefter hjärnhinneinflammation och den 4 december 1909 avled prinsessan Marie, bara 44 år gammal.

Trots att hon inte förunnades ett långt liv, hann Marie d'Orléans göra ett bestående intryck i Danmark och sentida släktingar har verkligen bevarat minnet av fransyskan som blev prinsessa av Danmark.

Bernadotteprinsessan Lovisa - drottning av Danmark


Prinsessan Lovisa var den första av två Bernadotte-prinsessor som blev drottning av Danmark. Till skillnad från sin svenska efterträdare Ingrid lämnade hon få bestående intryck i den danska historien.
Lovisa Josefina Eugenia, Prinsessa av Sverige, föddes den 31 oktober 1851 som äldsta barnet till det dåvarande kronprinsparet av Sverige, Karl (sedermera XV) och Lovisa (född prinsessa av Nederländerna).
Från ätten Bernadottes anfader Karl XIV Johan räknat, var hon den första att födas in i släktens fjärde generation; en generation som senare även skulle inrymma Gustaf V och hans syskon. Vidare kan sägas att hon förmodligen var den enda av drottning Desiderias barnbarns barn som livet igenom hade minnen av nämnda anmoder.
;
Vid ett års ålder fick Lovisa brodern prins Carl Oskar, vilken fick statusen "arvprins". Knappt ett och ett halvt år senare, i mars 1854 avled den lille prinsen, förmodligen efter att han behandlats fel för den barnsjukdom han led av. Lovisa förblev därmed det enda barnet till Karl XV och drottning Lovisa.

Med åren kom prinsessan sin far allt närmare, och hon beskrevs närmast som hans yngre upplaga, medan hon till utseendet mest liknade sin mor. Av fadern, och senare även svenska folket, kallades hon rätt och slätt för "Sessan". Själv benämnde hon sig för "Stockholmrännstensungen", vilket varken vann moderns eller farbrodern prins Oscars (II) gillande. Pappa Karl XV förblev dock mindre berörd och lär om dottern ha sagt att "hon är en ful fan, men hon är rar".
Vänster bild: Prinsessan Lovisa cirka 1860.
Höger bild: "Sessan" och modern, Drottning Lovisa.

Då det snart stod klart att drottning Lovisa inte kunde få några fler barn, uppstod frågan om kognatisk tronföljd, vilket i så fall skulle göra "Sessan" till Sveriges tronföljerska. Denna debatt dog emellertid ut ganska snabbt, eftersom prinsessans farbror Oscar 1858 fick sin första son prins Gustaf som i sin tur kom att följas av ytterligare tre söner - och tronföljden därmed var säkrad. Detta faktum tros ha påverkat de båda familjernas förhållande i negativ riktning och Lovisa kom aldrig att hysa några varmare känslor för sina kusiner.
Långt senare, då den dåvarande kronprinsen Gustaf (V) besökte hennes familj i Köpenhamn, skrev Lovisa att hon inte tyckte Gustaf var någon riktig Bernadotte. "De [svenskarna] äro vana vid mera temperament och gester hos sina kungar", tyckte hon.

Vid en vistelse på faderns slott Bäckaskog i Skåne år 1868, träffade den knappt 17-åriga prinsessan den danske kronprinsen Frederik för första gången. Denne ansågs vara en högst passande äktenskapskandidat till den svenska kungligheten, inte minst för att stärka banden länderna emellan. I juni samma år och på samma plats, skedde förlovningen.

Den 28 juli 1869 stod bröllopet i Stockholm mellan den ännu tonåriga svenska prinsessan och den åtta år äldre danske kronprinsen. Överdådigheten som utmärkte detta bröllop, skar på många sätt i folkets ögon, eftersom Sverige vid denna tid präglades av såväl missväxt som massiv utvandring. Kritiken viftades nonchalant bort med resonemanget att Lovisa var den första prinsessan av ätten Bernadotte att giftas bort - något som nu skulle firas rejält.

Vänster bild: Prinsessan Lovisa och kronprins Frederik strax innan bröllopet 1869.
Höger bild: Kronprinsfamiljen 1887. Stående från vänster kronprins Frederik, prins Christian och prins Carl.
Sittande prinsessan Ingeborg, prinsessan Louise, prinsessan Thyra, kronprinsessan Louise och prins Harald.
Äktenskapet med kronprins Frederik beskrevs aldrig som särskilt lyckligt; paret var helt enkelt för olika. Lovisa, eller Louise som hon fick heta i Danmark och härmed kallas i detta porträtt, var den utåtriktade och gladlynte Frederiks raka motsats. Trots detta, fick kronprinsparet åtta barn: prins Christian (född 1870, senare dansk kung under namnet Christian X), prins Carl (född 1872, senare norsk kung under namnet Haakon VII), prinsessan Louise (född 1875), prins Harald (född 1876), prinsessan Ingeborg (född 1878, senare svensk prinsessa via sitt giftermål med sin mors kusin prins Carl), prinsessan Thyra (född 1880), prins Gustav (född 1887) samt prinsessan Dagmar (född 1890).

Louise blev aldrig populär inom sin nya familj, varken av sin svärmor som även var hennes namne, eller sina två äldsta svägerskor drottning Alexandra av Storbritannien och kejsarinnan Maria Feodorovna (född prinsessan Dagmar) av Ryssland. Kanske var detta en anlednig att kronprinsessan alltmer drog sig undan från det offentliga livet och blev relativt reserverad.

I januari 1906 avled Christian IX och Frederik och Louise blev därmed landets nya kungapar. Även som regentpar kom kungen och drottningen att leva förhållandevis skilda liv och Louise ägnade sig under dessa år i ganska hög utsträckning åt välgörenhet inom den kristna missionen. Hos den danska befolkningen sågs den nya drottningen som "naturlig" och "värdig" och hon kom där att erhålla en viss popularitet     


Vänster bild: Danmarks kungapar 1906-1912. Kung Frederik VIII och drottning Louise.
Höger bild: Louise som nybliven änkedrottning 1912.
Bara sex år efter trontillträdet, avled kung Frederik VIII hastigt under en visit i Hamburg och den sextioåriga drottningen blev änka. Den korta perioden som hustru till en regerande kung, bidrog säkert till att drottning Louise för eftervärlden är relativt okänd.
Louise kom som änkedrottning att dra sig undan än mer från livet i rampljuset och på heltid ägna sig åt välgörenhet. Under svenska dotterdottern prinsessan Margarethas giftermål med den danske prins Axel 1919, var hon dock festligheternas medelpunkt - bröllopet inföll exakt 50 år efter Louises giftermål och Margaretha var den första svenska prinsessa som gift sig sedan dess.

Änkedrottningen Louises strikta och konservativa uppenbarelse gjorde att hon inte heller bland barnbarnen var speciellt populär. Danmarks nuvarande drottning Margrethe har berättat att hennes far inte hade mycket gott att säga om sin farmor.

Den 20 mars 1926 avled drottning Louise, 74 år gammal, på Amalienborgs slott.

Prins Gustav av Sayn-Wittgenstein-Berleburg


Prins Gustav, systerson till drottning Margrethe av Danmark, är relativt omskriven. 2001 för att hans förlovning brutits och i dag för att han inte får gifta sig med sin flickvän...
Gustav Frederik Philip Richard, Prins av Sayn-Wittgenstein-Berleburg, föddes den 12 januari 1969 som äldsta barnet till prins Richard, överhuvud för ätten Sayn-Wittgenstein-Berleburg och hans danskfödda hustru, prinsessan Benedikte.

Visserligen är Gustav en tysk prins, men han har onekligen ett nordiskt släktarv. 
Hans morfar var kung Frederik IX av Danmark och hans mormor svenskfödda drottning Ingrid. Prinsens mormorsfar var således Sveriges kung Gustaf VI Adolf - som han flera gånger fick tillfälle att träffa och som han delvis är uppkallad efter.
De svenska släktförbindelserna tar emellertid inte slut där. Hans farmor var nämligen den svenska hertigdottern Margareta Fouché d'Otrante (1909-2005); ättling till Napoleon Bonapartes polisminister, tillika den förste hertigen d'Otrante, Joseph Fouché.


  
Vänster bild: Prins Gustav som nyfödd 1969.
Höger bild: Prins Gustav (längst bak) på sin morfar Frederik IX:s begravning 1972. Längst fram syns de danska kusinerna prins Joachim och kronprins Frederik. Alla är klädda i sjömanskostymer.
Prinsfamiljen Sayn Wittgenstein-Berleburg på Berleburg slott utökades snart med två systrar till Gustav; prinsessan Alexandra 1970 och prinsessan Nathalie 1975.

Tack vare att mormodern drottning Ingrid var mycket släktkär, fick prins Gustav och hans systrar möjlighet att framförallt om somrarna på Gråsten slott i Danmark, träffa och etablera en god kontakt med sina danska och grekiska kusiner. Även efter drottningens död 2000 har vänskapen med de jämnåriga släktingarna hållit i sig, och Gustav är en ständigt återkommande gäst vid kungliga bröllop, dop och andra relaterade begivenheter.

Som blivande överhuvud för den furstliga ätten och därtill slottsherre över Berleburgs ägor, krävs naturligtvis en gedigen utbildning. Prins Gustav har därför studerat skogsvård och ekonomi på universitetsnivå, något som förstås är till hans fördel nu när han sedan en tid har ansvaret för familjeslottet.

 
Vänster bild: Prins Gustav (underst till vänster), med sina systrar prinsessorna Nathalie och Alexandra, föräldrarna prinsessan Benedikte och prins Richard, samt mormodern drottning Ingrid.
Höger bild: Prins Gustav med sin mormor drottning Ingrid vid prins Joachims bröllop 1995 med Alexandra Manley.
I augusti år 2000 meddelades det från Berleburgs slott att prins Gustav hade ingått förlovning med den ett år äldre Elvire Pasté de Rochefort; hans flickvän sedan 1998. Ur ett ytligt perspektiv var hon den perfekta bruden för honom, och ett giftermål med henne; en fransk kvinna av börd, skulle knappast hota Gustavs framtida status som överhuvud för ätten Sayn-Wittgenstein-Berleburg. Tvärtom.

Giftermål planerades till den 12 maj 2001, men när datumet närmade sig, ställdes bröllopet plötsligt in. Snart stod det också klart att förhållandet var över och frågetecknen hopade sig bland alla intresserade.
Det har spekulerats i att den tilltänkta brudens far, Hervé Pasté de Rochefort, krävde familjen Berleburg på en stor summa pengar, i det fallet det skulle bli skilsmässa mellan det unga paret. Det var i så fall detta som blev spiken i kistan för det planerade äktenskapet. Detta rykte har dementerats från båda familjerna.
- Min dotter är i stånd att försörja sig själv, sade en upprörd Hervé till dansk press vid denna tid.

Det bör tilläggas att prins Gustav och Elvire ännu i dag är goda vänner.

Gustav och fästmön Elvire Pasté de Rochefort i slutet av 1990-talet.
Efter att förlovningen brutits reste prins Gustav till London, där han vid denna tid arbetade. När han 2003 fick beskedet att hans far hade drabbats av cancer, återvände han till familjeslottet och tog över sysslorna. I dag är det som sagt Gustav som fungerar som slottsherre. Fadern prins Richard (som är frisk från sin cancer) har med ålderns rätt dragit sig tillbaka från de praktiska göromålen.

2004 rapporterade media att prins Gustav hade en ny flickvän. Hennes namn var Carina Axelson. Hon var född 1968 och med rötter i både Sverige (på pappans sida) och Mexico (på mammans sida). Hon har för övrigt varit verksam både som modell och barnboksförfattare.
Paret träffades 2003 i Paris.

Prinsen och Carina är vid det här laget ett etablerat par, med ett förhållande som varat i sju år. På grund av ett testamente som Gustavs farfar, prins Gustav Albrecht upprättat, är det emellertid omöjligt för sonsonen att gifta sig med Carina Axelson. Testamentet gör nämligen gällande att en prins av Sayn-Wittgenstein-Berleburg måste gifta sig med en adlig, protestantisk och även en så kallad "arisk" kvinna för att kunna behålla sin status i arvsföljden (och därledes bli överhuvud för ätten) och - i Gustavs fall, kunna ärva slottet Berleburg.
Ett morganatiskt äktenskap, det vill säga ett giftermål med en kvinna av lägre börd, som i Gustavs och Carinas fall, är inte tillåtet.

Prins Gustav arbetar febrilt för att kunna upphäva testamentets giltighet, dessvärre hittills utan märkbart resultat.
I familjekretsen ses dock Carina som prinsens hustru och hon sluter alltid upp vid Gustavs sida på alla familjesammankomster.

Prins Gustav med sin flickvän sedan sju år tillbaka, Carina Axelson, vid prins Henriks 75-årsfirande 2009.
Skulle prins Gustav inte få några legitima ättlingar, blir det aningen problematiskt för ätten Sayn-Wittgenstein-Berleburg. Visserligen har prinsens syster Alexandra två barn, men eftersom endast män kan ärva positionen som överhuvud, räknas nämnda prinsessa - och även hennes yngre syster Nathalie, bort.
Inte heller prins Richards yngre bror prins Robin (som faktiskt har en son) kan inneha ställningen som den "7:e (eller snarare 8:e) prinsen av Sayn-Wittgenstein-Berleburg".
Den som kommer få denna position blir i stället Gustavs fars kusin prins Bernhard av Sayn-Wittgenstein-Hohenstein (född 1962). Hans farfar är densamme som prins Gustavs farfars far, nämligen prins Richard av Sayn-Wittgenstein-Berleburg (1882-1925).


Margaretha - prinsessa av Sverige och Danmark

Prinsessan Margaretha var syster till Astrid av Belgien och Märtha av Norge.
Själv gifte sig den svenska prinsessan med en dansk prins - men bibehöll livet ut en god relation till alla släktingar.
Margaretha Sofia Lovisa Ingeborg, prinsessa av Sverige och Norge, föddes den 25 juni 1899 som äldsta barnet till prins Carl (bror till Gustaf V) och dennes hustru Ingeborg (född prinsessa av Danmark. Födelseplatsen var Villa Parkudden på Djurgården, som fungerade som föräldrarnas sommarbostad. Till vardags bodde den lilla hertigfamiljen av Västergötland i Arvsfurstens palats i Stockholm.

Prinsessan Margaretha fick snart två yngre systrar, Märtha 1901 och Astrid 1905. Samma år skedde unionsupplösningen mellan Sverige och Norge och prinsessornas far, prins Carl, fick erbjudandet om att stiga upp på Norges tron som kung. Han avböjde och frågan gick vidare till hans svåger, tillika kusinbarn prins Carl av Danmark, som accepterade och blev regent under konunganamnet Haakon VII.

"Prins Carls", som familjen i folkmun kallades, fann Arvsfurstens palats för omodern som bostad och flyttade istället till Byströmska villan på Djurgården år 1910, då Margaretha var elva år. Ungefär samtidigt började man använda nybyggda Fridhem på Östergötland som sommarresidens.
Här fick prinsessan Margaretha en lekstuga utrustad med spis i 11-årspresent, vilket var något av en sensation. Prinsessorna på Fridhem, som systrarna nu fick heta, lärde sig under somrarna laga ordinära maträtter och var helle inte främmande för trädgårdsarbete, till föräldrarnas stora glädje.

1911 fick Margaretha en bror, prins Carl jr, och familjen var fullständig.



Vänster bild: Prinsessan Margaretha med sin far 1900 eller 1901.
Höger bild: Margaretha (längst ner till höger) med sina syskon prins Carl, prinsessan Märtha och prinsessan Astrid.

Drottning Mary av Storbritannien hyste under slutet av 1910-talet en förhoppning om att prinsessan Margaretha skulle gifta sig med nämnda drottnings äldste son, den ogifte Edward, prins av Wales, som bara var några år äldre. Detta nådde även Margarethas öron, via sin mor, men faktum var att prinsessan redan var bortlovad. Den lycklige var prins Axel av Danmark, son till prins Valdemar och sonson till Christian IX, sistnämnde kallad "Europas svärfar, då fyra av hans barn kom att sitta på troner runt om i Europa.

Enligt prinsessan Ingeborg var Axel och Margaretha så förälskade, att man inte kunde "ha dem i möblerade rum".

Förlovningen eklaterades, hur som helst, den 23 mars 1919 och bröllopet stod endast två månader senare, den 22 maj. Eftersom detta var det första prinsessbröllopet i Sverige på precis 50 år, då Karl XV:s dotter Lovisa (som för övrigt var med vid prinsparets vigsel) gifte sig, blev det hela mycket uppmärksammat bland den svenska befolkningen och i pressen.
Bröllopet föregicks, liksom sentida begivenheter av samma slag, av en galaföreställning på Operan och brudnäbbar dagen därpå var Margarethas syster prinsessan Astrid och kusinbarn prinsessan Ingrid (sedermera drottningar av Belgien respektive Danmark).

Efter smekmånaden i prins Eugens sommarbostad Örgården i Örberga, Östergötland, bosatte sig paret i Danmark och fick två söner, prins Georg den 16 april 1920 och prins Flemming den 9 mars 1922.
  
Vänster bild: Bröllopet med prins Axel i maj 1919.
Prinsparet med sina barn, prinsarna Gerorge och Flemming.
Höger bild: Tillsammans med prinsessan Sibylla och hennes son prins Carl (XVI) Gustaf, deltog prinsessan Margaretha (längst åt vänster) i kung Gustaf V:s 40-årsjubileum som svensk regent.
Äktenskapet mellan prinsessan Margaretha och den elva år äldre prins Axel beskrevs som väldigt lyckligt. Paret var ivrigt förekommande gäster vid såväl det danska som svenska hovet.
När prinsessans yngre systrar gift sig med tronföljarna Leopold av Belgien och Olav av Norge blev Fridhem en mycket viktig plats, där hela familjen kunde samlas.

Först ut av sönerna att gifta sig var den yngre i syskonskaran, prins Flemming, år 1949. Eftersom hans tilltänkta, Rut Nielsen, inte var av kunglig härkomst, förlorade Flemming sin kungliga titel och blev en greve av Rosenborg, liksom många av hans yngre släktingar. Paret gav i vilket fall som helst prinsessan Margaretha fyra barnbarn: tvillingarna Axel och Birger (födda 1950), Carl Johan (född 1952) och Désirée (född 1955). Margaretha hann även få ett barnbarnsbarn innan hon dog, Birgers dotter Benedikte, som föddes 1975. 
  Den äldste av Margarethas och Axels söner, prins Georg, gifte sig 1950 med den frånskilda modern Anne (född Bowes-Lyon), för övrigt brorsdotter till drottning Elizabeth (drottningmodern) och följaktligen kusin till den nuvarande brittiska regenten Elizabeth II. Då hon ansågs vara av tillräckligt fin härkomst fick Georg behålla sin prinstitel. I äktenskapet tillkom inga barn.
  
Vänster bild: Prinsessan Margaretha på Nobelfestligheterna 1970.
Mittenbilden: Margaretha i full gala på en svensk kunglig tillställning på 1970-talet.
Höger bild: Prinsessan på (kron)prins Haakons dop 1973. På bilden längst upp fr. v: prinsessan Margaretha, brodern prins Carl Bernadotte, kronprins Harald, prins Haakon och kronprinsessan Sonja.

I slutet av 1950-talet hade samtliga av prinsessan Margarethas systrar (brodern Carl levde emellertid) och föräldrar gått bort och många trodde nog att den drygt 60-åriga prinsessan allt mer sällan skulle besöka det forna hemlandet. Detta antagande visade sig vara felaktigt, vilket särskilt visade sig efter år 1964, då Margaretha blev änka efter att maken Axel avlidit 75 år gammal. Sverige blev återigen mycket viktigt för henne och eftersom hon hade ett speciellt vänskapsband till sin kusin kung Gustaf VI Adolf, var hon en gärna sedd gäst under hans vistelser i framförallt Skåne, på Sofiero.

Från och med mitten av 1960-talet och en bra bit in på 1970-talet slöt prinsessan Margaretha, eller "Tant Ta", som hon i familjekretsen kallades, upp vid den svenska kungafamiljens sida på nobelfestligheterna i Stockholm; det är inte att förglömma att hon fortfarande var en medlem i det svenska kungahuset.

Eftersom prinsessan var en mycket omtyckt moster till kung Harald av Norge, fick hon 1971 äran att vara fadder till hans förstfödda, prinsessan Märtha Louise.

Den 4 januari 1977 avled prinsessan Margaretha av Danmark, 77 år gammal.


Prinsessan Elisabeth av Danmark

Prinsessan Elisabeth, på sista plats i den danska tronföljden, lever ett liv borta från offentlighetens ljus. Men vid högtidliga tillfällen, som under kungliga middagar, kan prinsessan dyka upp.
Hennes Höghet Prinsessan Elisabeth Caroline-Mathilde Alexandrine Helena Olga Thyra Feodora Estrid Margarethe Désirée föddes den 8 maj 1935 som enda dotter till prins Knud och hans hustru prinsessan Caroline-Mathilde. Sistnämnda var född prinsessa av Danmark då hon var sondotter till Frederik VIII (1853-1912). Han i sin tur var gift med prinsessan Lovisa av Sverige, som ju bekant var enda dotter till kung Karl XV. Så visst har prinsessan Elisabeth också svenskt blod i sina ådror!
I och med att Elisabeths far var bror till den man som sedermera skulle bli kung Frederik IX, är alltså prinsessan kusin till drottning Margrethe II och hennes systrar.

Prinsessan Elisabeth fick vara ensambarn i drygt fem år. Den 17 februari 1940 föddes nämligen brodern prins Ingolf (efter sitt giftermål greve av Rosenborg). Ytterligare två år senare, den 22 oktober 1942, föddes det yngsta syskonet, prins Christian (även han greve av Rosenborg). Familjen var nu fullständig!
  
Vänster bild: Prinsessan Elisabeth på 1930-talet.
Mitten: Med fadern prins Knud.
Höger: Föräldrarna prins Knud (1900-76) och prinsessan Caroline-Mathilde (1912-95)

Elisabeth och hennes familj bodde på slottet Sorgenfri, norr om Köpenhamn. Här fick prinsessan och hennes bröder gå i slottsskola och av allt att döma uppfostrades syskonen ganska strängt. När hon närmade sig tonåren fick hon börja i vanlig skola och tog som sig bör realexamen 17 år gammal, 1952.
Nu var det dags för utlandsstudier! Prinsessan Elisabeth läste ett år på Brillantmont, som är beläget i Lausanne, Schweiz. Denna vistelse förbättrade troligen prinsessans franskakunskaper, och än idag behärskar hon språket flytande.

Gemensamt för oändligt många andra flickor från välbärgade familjer (däribland de äldsta Hagasessorna), skulle Elisabeth lära sig det mesta möjliga om hur man sköter ett hushåll. Hon tillbringade således ett år på Suhrs Husholdningsskola i Köpenhamn och därefter tre år på Margretheskolan, där hon lärde sig mer om mode och design. Det är inget vågat antagande att det var här hennes sy-intresse inleddes.

Vänster bild: Prinsessan Elisabeth i slutet av 1940-talet, som tonåring.
Höger bild: En ung Elisabeth i full gala.

Prinsessan var 21 år då hon skulle ut i arbetslivet. Hon hade precis avslutat sina studier vid Tempo Type skolan i Köpenhamn, då hon tog anställning som sekretarere vid Utrikesdepartementet. Här stannade hon kvar i över 40 år!
Men hon har inte bara arbetat i Danmark. I perioder på 1970- 80- och 90-talet har hon även varit verksam i Washington och Genève. Här har hon naturligtvis haft nytta av sina språkkunskaper, hon talar förutom danska även tyska, engelska och som tidigare nämnts, franska.

Grundlagsändringen i danska successionsordningen 1953, som ledde till att landet fick kognatisk tronföljd (dock inte fullständig sådan), berörde inte bara kusinen Margrethe. Prinsessan Elisabeth, liksom kungens övriga döttrar, fick också en plats i tronföljden.

1977 flyttade prinsessan ihop med den 16 år äldre filmaren och instruktören Claes Hermansen. På senare tid har Elisabeth kallat tiden med honom som sin lyckligaste, men trots detta ingick paret aldrig äktenskap.
Ett bröllop skulle innebära att prinsessan Elisabeth förlorar sin kungliga titel, och då var ett bröllop onödigt, tyckte Claes Hermansen.
"Jag hade blivit fru Hermansen och det tyckte Claes var lite fånigt med tanke på att vi inte skulle ha några barn, det var vi för gamla för" , har prinsessan Elisabeth berättat för Svensk Damtidning.
   20 år fick prinsessan tillsammans med Claes Hermansen, 1997 avled han 77 år gammal och det var, enligt ovan nämnda tidning, Elisabeths vänkrets som hjälpte henne att gå vidare.

Prinsessan och kärleken Claes Hermansen.
Faksimil: Svensk Damtidning
Något hon har gemensamt med drottning Margrethe är längden - Elisabeth är med sina 180 cm, två centimeter kortare än sin kusin.

Prinsessan har berättat att hon allt som oftast syr sina egna galaklänningar och vid högtidliga tillfällen dyker hon ofta upp med nya kreationer. På huvudet bär hon nästan uteslutande det 1800-talsmycke som idag går under namnet "Prinsessan Elisabeths safirdiadem", ett arv från modern.
   Elisabeth utför få kungliga uppdrag (hon får heller inget apanage), men dyker emellanåt upp på de kungliga galamiddagarna, senast i maj 2009, vid drottning Margrethes galataffel för det grekiska presidentparet. Eftersom regentens syster, prinsessan Benedikte, brukar ankomma till dessa tillställningar utan sin make, ser man ofta Elisabeth vid dennas sida.
 
Vänster bild: Prinsessan är en så flitig användare av sin tiara att den blivit uppkallad efter henne.
Höger bild: Prinsessan Elisabeth (t.h) anländer tillsammans med prinsessan Benedikte till statsbanketten för Greklands presidentpar våren 2009.
Den 8 maj 2010 fyller prinsessan Elisabeth 75 år, och vi får väl se om hon sticker ut huvudet i rampljuset och ställer till med ett stort kungligt firande...

Prins Henrik av Danmark

Prins Henrik, gift med drottning Margrethe av Danmark framstår ofta som en glad fransman mitt i kungahuset. Men han har dock humör, vilket han har visat prov på flera gånger...
Greve Henri Marie Jean André de Laborde de Monpezat föddes den 11 juni 1934 i Gironde, som ligger i sydvästra Frankrike. Hans föräldrar var greve André de Laborde de Monpezat och dennes hustru Renée (född Doursennot).
Greven blev tidigt en berest person, eftersom familjen inte långt efter födseln flyttade till Vietnam, som då var Franska Indokina, där fadern fick ett arbete.

När greve Henri var 5 år flyttade familjen tillbaka till Frankrike, där han så småningom genomgick sin utbildning i hemmet. Familjen bodde på slottet Cayrou på orten Cahors, som vid gått i arv i generationer.
1948 började han på gymnasiet i Cahors och fortsatte efter två år sina studier på ett gymnasium i Vietnam. Greven läste sedan statsvetenskap och juridik på olika universitet runt om i Frankrike. Därefter studerade han orientaliska språk på ett universitet i Hong Kong, Kina. Bevisligen en mycket välutbildad greve!
   1959-1962 var han på plats i Algeriet, mitt i frihetskriget, för att genomgå den obligatoriska värnplikten.

Prins Henriks yrkesverksamma liv ägde rum på 1960-talet. Han kunde titulera sig diplomat när han enligt det danska kungahusets hemsida 1962 arbetade på Asien-avdelningen i det franska utrikesministeriet. I ett par år var han också ambassadörssekreterare på Frankrikes ambassad i London.

Redan på försommaren 1966 förlovade sig greve Henri hemligt med den danska tronföljaren Margrethe, men inte förrän den 4 oktober samma år skedde det offentligt. Greven blev alltså godkänd av sina kommande svärföräldrar; det dåvarande danska kungaparet kung Frederik IX och svenskfödda drottning Ingrid.
Bröllopet mellan de båda ägde rum den 10 juni 1967 i Holmens kyrka i Köpenhamn och bröllopsfesten kom sedan att hållas på Fredensborgs slott.

Grevens bröllop med Danmarks tronföljerska Margrethe. Från vänster svenske kungen Gustaf VI Adolf, Henris svärmor drottning Ingrid, svärfar kung Frederik IX, budparet, samt modern Renée.
Greve Henris namn fördanskades och han fick titeln Hans Kunglig Höghet prins Henrik av Danmark, greve de Laborde de Monpezat.
   Barnen kom tätt. Den 26 maj föddes prins Frederik och bara ett år senare, den 7 juni 1969 föddes andre sonen prins Joachim.

Den 14 januari 1972 avled den danske kungen Frederik IX. Prins Henriks hustru blev då drottning, medan Henrik fick titeln Prinsgemål.

Den nya regentfamiljen blev snabbt mycket omtyckt och populär, inte minst därför att prins Henrik och drottning Margrethe var ett mycket intellektuellt par.
Det har på senare år sagts att prins Henrik var en mycket sträng far, men sanningen att säga träffade varken han eller barnens mor sönerna speciellt mycket under deras yngre år. Det har i stället varit barnsköterskorna och mormor drottning Ingrid som prinsarna Frederik och Joachim brukade vända sig till.

Den 18 november 1995 gifte sig prins Henriks yngste son prins Joachim, med Alexandra Manley från Hong Kong och Henrik fick sin första svärdotter. Paret fick två barn: prins Nikolai (född 28 augusti 1999) och prins Felix (född den 22 juli 2002).
När skilsmässan mellan de båda offentliggjordes 2004 berättade prins Henrik öppenhjärtigt för media: "Det är inte roligt att ens son inte är lycklig i sitt äktenskap, men sån't är livet".

Den 14 maj 2004 fick prins Henrik sin andra svärdotter. Då gifte sig nämligen äldste sonen kronprins Frederik med Mary Donaldson från Australien, som vid bröllopet blev kronprinsessa av Danmark. Paret har två barn: prins Christian (född 15 oktober 2005) och prinsessan Isabella (född den 21 april 2007). Prins Henrik och hans drottning har alltså fyra barnbarn.

Det danska regentparet fick den 24 maj 2008 ytterligare en svärdotter. Yngste sonen prins Joachim gifte då om sig med fransyskan Marie Cavailler. Paret har ett gemensamt barn, prins Henrik, döpt efter sin farfar (född 4 maj 2009)

Prins Henrik och drottning Margrethe med fyra av barnbarnen; prins Nikolai, prins Christian, prins Felix och prinsessan Isabella.
Förutom att ha varit en mycket sträng far åt sönerna, visade prins Henrik prov på sitt humör 2002.
När drottning Margrethe av någon anledning som regent, inte kunde agera värdinna på en officiell tillställning, tog sonen kronprins Frederik hennes plats. Prins Henrik kände sig då "Åsidosatt, degraderad och förnedrad". Han flyttade då till sitt vinslott på orten Caïx för att tänka över saker och ting.
Rykten om äktenskapskris och skilsmässoplaner uppstod, men som tur var blev det inget med detta (det var för övrigt vid den här tiden jag fick upp ögonen för det danska kungahuset).
Annars framstår prinsgemålen som en glad och trevlig fransman med ett bullrande skratt.

Varje sommar åker regentparet ut till slottet Caïx på semester. Ett av prinsens stora intressen är vinodling och han har naturligtvis en egen sådan!
Ett annat intresse prins Henrik har är språk, som han för övrigt delar med sin hustru. Han talar flytande franska, danska, engelska, kinesiska och vietnamesiska. Han har även översatt böcker från franska till danska.

Kungliga medlemmar i Danmark

Nu är det dags att titta närmare på Danmarks kungahus; vilka hör egentligen dit?

Drottning Margrethe II
Född den 16 april 1940
Dotter till kung Frederik IX och drottning Ingrid (född prinsessa av Sverige)
Gift 10 juni 1967 med greve Henri de Laborde de Monpezat
Drottning i Danmark sedan den 14 januari 1972

Prins Henrik, prinsgemålen
Född den 11 juni 1934 i Gironde, Frankrike
Gift den 10 juni 1967 med prinsessan Margrethe, nuvarande drottningen


Kronprins Frederik
Född den 26 maj 1968
Äldsta barnet till drottning Margrethe II och prins Henrik
Kronprins sedan den 14 januari 1972
Gift den 14 maj 2004 med Mary Donaldson

Kronprinsessan Mary
Född den 5 februari 1972 i Tasmanien, Australien
Gift sedan den 14 maj 2004 med kronprins Frederik av Danmark

Prins Christian
Född den 15 oktober 2005
Äldsta barnet till kronprins Frederik och kronrinsessan Mary

Prinsessan Isabella
Född den 21 april 2007
Yngsta barnet till kronprins Frederik och kronprinsessan Mary

Prins Joachim
Född den 7 juni 1969
Yngsta sonen till drottning Margrethe II och prins Henrik
Gift I: med 18 november 1995 med Alexandra Manley
Gift II: den 24 maj 2008 med Marie Cavailer

Prinsessan Marie
Född den 6 februari 1976 i Paris, Frankrike
Gift sedan den 24 maj 2008 med prins Joachim av Danmark

Prins Joachims söner
 
Prins Nikolai
Född den 28 augusti 1999
Äldsta sonen till prins Joachim och hans första hustru; grevinnan Alexandra av Frederiksborg

Prins Felix
Född den 22 juli 2002
Yngste sonen till prins Joachim och hans första hustru; grevinnan Alexandra av Fredriksborg

Prinsessan Benedikte
Född den 29 april 1944
Andra barnet till kung Frederik IX och drottning Ingrid, yngre syster till drottning Margrethe II
Gift den 3 februari 1968 med prins Richard zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg

Prins Richard zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg
Född den 29 oktober 1934 i Giessen, Tyskland
Gift sedan den 3 februari 1968 med prinsessan Benedikte av Danmark

Barnen

Prins Gustav zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg (bilden ovan till vänster) 
Född den 12 januari 1969
(sambo med halvsvenska Carina Axelsson)

Prinsessan Alexandra zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg (mittenbilden ovan)
Född den 20 november 1970
Gift den 6 juni 1998 med greve Jefferson von Pfeil und Klein-Ellguth (nedan till vänster) Barnen


Greve Richard von Pfeil und Klein-Ellguth
Född den 14 september 1999

Grevinnan Ingrid von Pfeil und Klein-Ellguth
Född den 16 augusti 2003


Prinsessan Nathalie zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg (bilden till höger bland prinsparet av Wittgenstein-Berleburgs tre barn ovan)
Född den 2 maj 1975
Ej gift

Prinsessan Elisabeth
Född den 8 maj 1935
Äldsta barnet till prins Knud (son till Kristian X och bror till Frederik IX) och prinsessan Caroline-Mathilde
Ej gift

Drottning Anne-Marie av Grekland med familj
Född den 30 augusti 1946
Gift den 18 september 1964 med kung Konstantin II av Grekland

Räknas tillsammans med
dottern prinsessan Alexia (född 1965)
sonen kronprins Pavlos (född 1967) med familj
sonen prins Nikolaus (född 1969)
dottern prinsessan Theodora (född 1983)
sonen prins Philippos (född 1986)
även som danska kungligheter 

Läs vidare om de grekiska kungligheterna här.

Drottning Ingrid av Danmark

Drottning Ingrid var den svenska prinsessan som blev en älskad drottning av Danmark - och mor till den nuvarande danska regenten.
Prinsessan Ingrid Victoria Sofia Louise Margaretha föddes den 28 mars 1910 som enda dotter till dåvarande svenska kronprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha (född prinsessan Margaret av Connaught).
Gott om syskon hade hon, fast endast bröder: Gustaf Adolf (född 1906), Sigvard (född 1907), Bertil (född 1912) och Carl Johan (född 1916).

Prinsessan undervisades, precis som sina syskon och många andra kungliga barn före henne, i slottskola på Stockholms slott, där hon bland annat fick lära sig franska. Hennes uppfostran var förhållandevis modern, även om distansen till den äldre generationen alltid var märkbar.

Somrarna, som tillbringades på Sofiero slott i Skåne, var nästintill idylliska, och det var av allt att döma här som familjelyckan var som störst.

I maj 1920, när prinsessan bara var 10 år, gick modern, kronprinsessan Margaretha, bort i sviterna av sin öroninflammation, endast 38 år gammal. Eftersom Ingrid var enda dottern, tog hon på sig uppgiften att fungera som en extramamma till sina två småbröder.
Kungafamiljen
Vänster bild: Kronprinsfamiljen, längst upp från vänster: prins Gustaf Adolf och kronprinsessan Margaretha.
Sittande prins Sigvard, prins Bertil, prins Carl Johan, kronprins Gustaf Adolf och slutligen prinsessan Ingrid. Fotot är taget 1917.
Höger bild: Efter att Ingrids mamma, den engelskfödda prinsessan Margaret, dött, blev inte riktigt livet som förr för de kungliga barnen. Foto: Bernadottebiblioteket
1923 gifte prinsessan Ingrids far om sig med Lady Louise Mountbatten. Ingrid var inte överförtjust, och Louise kom aldrig att kunna ersätta barnens riktiga mor. Med tiden blev emellertid relationen kvinnorna emellan bättre, och de kom senare att få en ömsesidig respekt för varandra.

Prinsessan Ingrid var bekant med en tysk prinsessa vid namn Sibylle av Sachsen-Coburg-Gotha. Faktiskt hade nog Ingrid sitt finger med i spelet vad gällde att sammanföra henne med den äldre brodern Gustaf Adolf, vilket skedde vid ett bröllop i London i början av 1930-talet.
Arvprinsen fattade tycke för Sibylle, och de gifte sig mycket riktigt 1933. Äktenskapet resulterade som bekant i fem barn, däribland vår nuvarande konung Carl XVI Gustaf.
Ingrid och Sibylla förblev även fortsättningsvis mycket goda vänner och på släktsammankomster syntes de ofta i glatt samspråk med varandra. 

1935 var det dags för Ingrid att gifta sig. Den 15 mars förlovade hon sig nämligen med den 36-årige kronprins Frederik av Danmark, efter en kortare tids bekantskap. Bröllopet stod den 24 maj i Storkyrkan, Stockholm, och många europeiska kungligheter närvarade - däribland den belgiske kung Leopold med svenskfödda drottning Astrid. Senare samma år omkom drottningen av Belgien i en bilolycka.

Paret fick inte sitt första barn förrän fem år efter bröllopet, den 16 april 1940, då dottern Margrethe föddes. Kronprinsparet fick även döttrarna Benedikte (29 april 1944) och Anne Marie (30 augusti 1946).

Vänster bild: Bröllopet mellan kronprins Frederik av Danmark och prinsessan Ingrid av Sverige 1935 var mycket ståtligt.
Höger bild: Kungafamiljen 1952: Frederik och Ingrid med Margrethe, Anne Marie och
Benedikte.
Kronprinsessan Ingrid, som hon nu titulerades, var redan från början mycket kritisk till nazismen och bättre blev det inte när tyskarna ockuperade Danmark i april 1940. Hon var då höggravid med dottern Margrethe och utropade när hon fick beskedet:
-Vilka skitstövlar!
Det sägs till och med att kronprinsessan fick en tillsägelse av sin farfar, kung Gustaf V, om att hon kunde vara lite tystare med sina åsikter...

Den 20 april 1947 avled kung Christian X av Danmark, och äldste sonen blev kung under namnet Frederik IX.

Som kungapar blev Frederik och Ingrid oerhört omtyckta och extremt folkliga. Det enda problemet var att de bara hade döttrar i en monarki med agnatisk, det vill säga manlig, tronföljd. Den som stod närmast tronen var följaktligen kung Frederiks brorson, prins Ingolf.
Varken kungens bror Knud eller hans son Ingolf var särskilt populära och man ville hellre se kungaparets barn på tronen. 1953 genomfördes därför en folkomröstning i Danmark med efterföljande grundlagsändring, som innebar att prinsessan Margrethe blev landets tronföljerska.
image71
Drottning Ingrid (i blått) på äldsta dotterns bröllop 1967.
Först ut av kungaparets barn att gifta sig var yngsta dottern Anne-Marie 1964. Hon gifte sig bara 19 år gammal med den nye kungen i Grekland; Konstantin II. 1965 föddes deras första dotter, drottning Ingrids första barnbarn, Alexia. Kungaparet av Grekland fick även barnen Pavlos (född 1967), Nikolaos (född 1969), Theodora (född 1983) och Philippos (född 1986).

Den 10 juni 1967 gifte sig även kungaparet av Danmarks äldsta dotter Margrethe, med den franske greven Henri de Laborde de Monpezat. de fick barnen Frederik (född 1968) och Joachim (född 1969).

Kung Frederik och drottning Ingrids andra dotter Benedikte gifte sig den tredje februari 1968 med den tyske prinsen Richard zu Sayn-Wittgenstein-Berleburg. De fick barnen Gustav (född 1969), Alexandra (född 1970) och Nathalie (född 1975).

Tyvärr fick inte kung Frederik träffa alla sina tio barnbarn. Han avled nämligen den 14 januari 1972, 72 år gammal, efter en tids sjukdom. Hans dotter Margrethe efterträdde honom och plötsligt hade Danmark två drottningar; Margrethe och hennes mor.

1970-talets första hälft var överhuvudtaget inte särskilt roligt för drottning Ingrid. Förutom sin makes död så avled även hennes far, den svenske kungen Gustaf VI Adolf, den 15 september 1973. De stod varandra mycket nära. 

Drottning Ingrid fick gå på tre av sina barnbarns bröllop: prins Pavlos år 1995 med Marie Chantal Miller, prins Joachims 1996 med Alexandra Manley och prinsessan Alexias av Grekland 1999 med Carlos Morales Quintana.

Den sjunde november 2000 avled drottning Ingrid, 90 år gammal.

Kronprins Frederik av Danmark


Efter att ha uppmärksammat Drottningen och Prinsgemålen av Storbrittaniens diamantbröllop ska jag nu börja med ett kungligt porträtt igen. Denna gång handlar det om Kronprins Frederik av Danmark.
HKH Prins Frederik André Henrik Christian föddes den 26 maj 1968 som äldste son till dåvarande kronprinsessan Margrethe och hennes make; Henri de Laborde de Montpezat (när han flyttade till Danmark i och med bröllopet med Margrethe fick han heta Prins Henrik). När Frederik föddes satt hans morfar, Kung Frederik IX med hustrun, den svenskfödda prinsessan (Gustaf VI Adolfs dotter) Ingrid på tronen. Året efter födelsen fick han sitt ende sykon, Joachim. 

Den 14 januari 1972, när Frederik var tre år avled hans morfar, hans mor blev regerande drottning och han själv blev kronprins i Danmark. Hans mormor fick titeln Änkedrottning av Danmark. 
1974 började Frederik slottskola i Amalienborg. När han skulle börja tredje klass 1976 gick han i Krebs skola fram till 1981. Året därefter studerade han på Ècole des Rochés i Normandie, Frankrike; i med att hans far är fransk har han fått det språket gratis. Han tillbringade ett år där och började sedan Öregaard gymnasium.
1992-93 studerade Frederik statsvetenskap på Harvard universitet i USA. 1994 tjänstgjorde han på danska FN-missionen i New York och var även mycket engagerad inom det militära.
Kronprins Frederik har också deltagit i två expeditioner: till Mongoliet 1986 och till olika platser norr om Grönland år  2000.















Kronprins Frederik är löjtnant och mycket intresserad av det militära.

Den 14 maj 2004 gifte sig Frederik med australienskan Mary Donaldson i Köpenhams domkyrka och bröllopet sändes över stora delar av världen. Här i Sverige direktsändes bröllopet i SVT 1, SVT 2  och TV 4, så det var minst sagt en stor internationell händelse! Bröllopsfesten hölls på Fredensborgs slott.
Den 15 oktober 2005 fick paret sitt första barn, som döptes till Christian Valdemar Henri John (kallas Christian) och han kommer en dag ta över efter sin far som kung. I början av detta året, den 21 april 2007, fick de sitt andra barn och första dotter Isabella Henrietta Ingrid Margrethe (kallas Isabella). Hon blir nog inte det sista barnet. Kronprinsparet har sagt att de vill ha mer barn;  ungefär fyra stycken.

Nästa år blir det dubbelt firande i Danmark. Förutom att Prins Joachim gifter sig, fyller även hans storebror kronprins Frederik 40 år. Så det finns all anledning att hålla utkik efter flaggviftande skolbarn nästa år, särskilt i maj, för det är då dessa evenemang sker.

RSS 2.0