Ytterligare ett födelsedagsbarn...


...är kungens äldsta syster prinsessan Margaretha som i dag fyller 77 år.
Prinsessan var faktiskt nyligen i Sverige och anledningen ska ha varit farbrodern Carl Johan Bernadottes 95-årsmiddag på Drottningholms slott fredagen den 14 oktober. Annars brukar de ringa till varandra och gratulera den 31:a, vilket säkert sker i dag också.

Dagen innan slottsmiddagen närvarade hon även, tillsammans med Kungaparet, prinsessan Christina och Tord Magnuson, vid utdelningen av Birgit Nilsson-priset på Kungliga Operan i Stockholm.

Faksimil: SVT

Carl Johan Bernadotte 95 år


Kungens farbror, greve Carl Johan Bernadotte, fyller i dag 95 år.
Han är det siste i livet varande barnbarnsbarnet till drottning Victoria av England och likaledes den ende sonen till "gamle kungen" som lever.
- Jag har alltid varit yngst, men nu är jag plötsligt äldst, berättade greven för Svensk Damtidning när han fyllde nittio för fem år sedan.
- Jag avser faktiskt att bli hundra om det går, avslöjade han för TV4:s Kristine Kaspersen häromdagen.

Gift har han varit två gånger, första gången med veckotidningsjournalisten Kerstin Wijkmark, som han har sina två barn Monica och Christian med.
- Inte nog med att hon var skild, hon var sex år äldre än jag. Men jag var kär! har han sagt till Aftonbladet.
Efter ett händelserikt liv i USA och Frankrike, där bland annat Greta Garbo ingick i den stora vänskaran, blev Carl Johan änkling 1987.

Sin andra hustru Gunnila Wachtmeister (gift Bussler), träffade han första gången 1930, men det var först 57 år senare som han började uppvakta henne.
- Jag jobbade på Engelskt Silver på den tiden och då och då kom han förbi och låtsades gå ut med hunden, mindes Gunnila för Svensk Damtidning i samband med parets tjugoåriga bröllopsdag 2008. Hösten 1988 gifte de sig, med drottning Ingrid av Danmark som bröllopsarrangör.

Greven lever i dag ett lugnt liv med sin fru på Hallandsåsen, men födelsedagen firar han såklart! I kväll sker en middag tillsammans med den närmaste familjen, men Kungaparet bjöd till födelsedagsmiddag på Drottningholm redan den 14 oktober. Närvarande här, skall ha varit prinsessan Christina och Tord Magnuson. Enligt en kommentar till mitt inlägg om prinsessan Margaretha, skall också grevens svägerska Marianne Bernadotte och släktingen Dagmar von Arbin (som fyllde 95 i april), ha varit med.


Greveparet på Kungens 65-årsdag 2011





Dokumentär om Greven, producerad av Falkfilm


Monarkin består, men föremålen växlar


Vad svenska kungligheter bör ha för egenskaper är en fråga som verkligen har ändrat form genom åren.
I Sverige står i dag kunskap högt i kurs. Det visar inte minst media prov på, med så många "experter" som anlitas och till leda analyserar alla tänkbara nyhetshändelser. Det faktumet återspeglas, som alltid, i vårt kungahus, där till exempel prins Daniel ibland anges som en sämre representant för landet, eftersom han inte har någon akademisk utbildning. Att han vidare presterat mindre bra på ett högskoleprov i ungdomen slår, enligt vissa debattörer, högre än att han tar sitt uppdrag som prinsgemål på största allvar.

För bara fyrtio år sedan var det ingen sjävklarhet att efter grundskolan vidareutbilda sig, vilket gör att den dåvarande Kungen, den intellektuelle Gustaf VI Adolf, knappast sågs som ett ideal - något han säkerligen skulle göra i dag. Han möttes visserligen med en stor respekt för sina stora kunskaper inom vitt skilda områden och åtnjöt en stor popularitet, men utgjorde som sagt ingen norm för en kung, än mindre återspeglade samhället i övrigt.

Under Gustaf Adolfs kronprinstid accentuerades vikten av manliga kungligheter som stora militärer, vilket passade honom illa. Dagens Nyheter, som väl aldrig har varit särskilt rojalistiska, skrev:

"Vem är han, den bålde militären, som rusar fram i spetsen för svenska hären, som föga fäster sig vid maskingevären och räknar artillerield till de enklare besvären? [...] Vem är han som, när det nu en gång skall vara, beslutat att inte på krutet spara - men som kanske hällre grävde i vikingars grifter än imiterade deras vilda bedrifter och trivdes bättre i de olympiska kretsarna än bland de närgångna bajonettspettsarna? Vem är han som nyss, med ära fallen, strax åter stod upp att ge fienden på skallen - bevisande att segern finns där tron finns?
   Vem, om ej Sveriges Rikes Kronprins!"

Så, monarkin består alltjämnt, men föremålen för omvärldens krav växlar. Det gäller bara att kunna anpassa sig.


Prins Nikolaos och hans Tatiana blir föräldrar




Prins Nikolaos och hans fru Tatiana, väntar sitt första barn.
Det skrev i går danska Billed-Bladet. Barnet, som blir det grekiska exkungaparets tionde barnbarn, väntas till våren 2012.

Det väntade grekiska tillskottet kommer att få två jämnåriga släktingar i svenska kronprinsessan Victorias förstfödde (brylling/fyrmänning) som förväntas komma till världen i mars, liksom danske prins Joachims fjärde barn (syssling), som föds i januari. Gemensamt för dessa tre är att de allihop härstammar från kung Gustaf VI Adolf av Sverige och kronprinsessan Margareta, vilka alltså är barnens farmors mors föräldrar. Via Margareta, som var född engelsk prinsessa, är de väntade barnen även släkt med drottning Elizabeth II:s andra barnbarns barn, vars födelseår också beräknas till 2012.

Den 42-årige prins Nikolaos, som är son till kung Konstantin och drottning Anne-Marie av Grekland, gifte sig med Tatiana Blatnik (född 1980) i augusti 2010 på den grekiska ön Spetses. 


Prinsessan Birgitta på 100-årsfirande i Sydney


Prinsessan Birgitta under torsdagskvällens middag.I slutet av förra veckan besökte prinsessan Birgitta Sydney för att närvara vid 100-årsjubileet av the Swedish Australian Chamber of Commerce.
Det var i torsdags som prinsessan anlände till Australien, ett land som hon aldrig tidigare besökt.
- Mitt första intryck av australienare är att de är väldigt vänliga, berättade hon för lokaltidningen The Mosman Daily, vilken var det enda mediet hon ville uttala sig i, enligt tidningen själv. 
Under sitt fyra dagar långa besök var det just i Sydneyförorten Mosman hon bodde.

100-årsjubiléet av the Swedish Australian Chamber of Commerce firades på torsdagskvällen genom en middag för 140 personer på Darling Harbour i Sydney, där hon av föreningens ordförande Malcolm Bush lovordades för att vara så pass pigg för sin ålder. Till bordet hade hon Sveriges ambassadör Sven-Olof Pettersson.
   Tidigare under dagen hade hon tagit sig en golfrunda på The Lakes Golf Club.
- Jag vill bara kunna vara mig själv och kunna ha det trevligt, berättade hon senare för The Mosman Daily.

Trevligt hade prinsessan även på lördagen, då hon bjöds på en helikoptertur längs kusten. På söndagen skedde avresan hem.

I veckan deltar prinsessan Birgitta i en golfturnering i Sydafrika.

Faksimil: The Sydney Morning Herald


Prinsessan Marie av Danmark (1865-1909)


Prins Joachims fru är inte den enda franskfödda kvinnan med namnet Marie som burit titeln "Prinsessa av Danmark", genom historien. Hennes föregångare var en frispråkig, okonventionell och ytterst populär kunglighet i Danmark.
Prinsessan Marie d'Orléans, med fullständigt namn Marie Amélie Françoise Hélène, föddes den 13 januari 1865 som äldsta barnet av fem till Prins Robert d'Orléans, Hertig av Chartres och dennes hustru prinsessan Françoise d'Orléans. Båda föräldrarna var barnbarn till Frankrikes siste kung Louis Philippe I av Frankrike, vilket gör Marie till såväl sonsons dotter, som sondotters dotter, till honom.

På grund av att familjen tillhörde ätten Bourbon - rivaliserande till den i Frankrike styrande ätten (Bonaparte), så tillbringade prinsessan Marie sina första år i England. 
Drottning Victoria hade inte undgått att lägga märke till den speciella flickan, som hon ansåg skulle utgöra ett mycket passande parti åt sin yngste son prins Leopold. Marie bjöds följaktligen in till Windsor Castle av drottningen och förslaget om giftermål mellan henne och Leopold framfördes. Prinsessan Marie lät emellertid meddela att hon inte var intresserad.




 
Vänster bild: Prinsessan Maries föräldrar, Hertigparet av Chartres.
Höger bild: Marie d'Orléans som barn.


En annan som såg den franska prinsessan som en lämplig äktenskapskandidat till sin yngste son (i det här fallet prins Valdemar), var drottning Louise av Danmark. Av hennes äldre barn hade en genom giftermål blivit drottning av England och en annan tsaritsa av Ryssland och nu var det Frankrike man ville skapa goda relationer med. Maries farbror, dåvarande Greven av Paris tillika familjens överhuvud, ställde sig mycket positiv till arrangemanget och den 27-årige prins Valdemar bjöds in till Maries familj. Uppenbarligen föll mötet väl ut, och kort därefter skedde förlovningen.
Ett problem kvarstod, och det gällde faktumet att prins Valdemar var protestant och prinsessan Marie katolik. Påven Leo XIII gav dock sitt tillstånd och det bestämdes att parets eventuella söner skulle fostras till protestanter, medan eventuella döttrar skulle uppfostras i den katolska andan.
   Den 20 oktober 1885 stod den borgerliga vigseln, och två dagar senare den religiösa.

 
Vänster bild: Det unga paret prins Valdemar och prinsessan Marie.
Höger bild: Den kyrkliga vigseln ägde rum i Château d'Eu, Frankrike.


Valdemarie, som paret kallades av den trängre kretsen, bosatte sig i Det Gule Palæ i Köpenhamn och fick fem barn: prins Aage 1887, prins Axel 1888, prins Erik 1890, prins Viggo 1893 och prinsessan Margrethe 1895. Prins Valdemar var ofta ute till sjöss och Marie blev därmed ofta ensam med sina barn. Med anledning av den mycket fria uppfostran de fick, kom de att kallas för "de oregerliga barnen från Det Gule Palæ".

Som ett resultat av prinsessan Maries konstnärsintresse - hon var själv en talangfull konstnärinna - blev Det Gule Palæ en mötesplats, inte bara för målare, utan även för framträdande skådespelare och författare. I dessa sällskap passade Marie betydligt bättre än i umgänget med societeten, som hon stundtals kunde driva med. Les dames d'honneur, hovdamerna, kallade hon exempelvis "les dames d'horreur", ung. "skräcködlorna"
Hennes svärmor lär en gång ha sagt att hon var som en oslipad diamant, som visade sig vara mycket svårare att slipa än man tidigare förväntat sig.

 
Vänster bild: Prinsparet Valdemar av Danmark med barnen prins Aage, prins Erik, prins Axel, prinsessan Margrethe och prins Viggo.
Höger bild: Prinsessan Marie mot slutet av sitt liv.


Prinsessan var aktivt engagerad inom välgörenhet och fick av den danska befolkningen stor respekt för sina insatser inom detta område. Hon blandade sig även in i politiken i frågor som engagerade henne; till exempel propagerade hon för allmän rösträtt och mot att överlåta Danska Västindien till USA.
När maken erbjöds den bulgariska tronen, lät hon omgivningen förstå att hon "aldrig skulle sätta sin fot där". Något kungapar av Bulgarien blev de alltså inte.

I samma veva som prins Valdemar och de tre äldsta sönerna reste iväg på en seglats mot Asien, drabbades prinsessan Marie av en förkylning. Ingen, allraminst Marie själv, tog i detta läget hennes tillstånd särskilt allvarligt, och hon fortsatte sitt aktiva liv i samma utsträckning som tidigare. Snart hade sjukdomen utvecklat sig till lunginflammation och därefter hjärnhinneinflammation och den 4 december 1909 avled prinsessan Marie, bara 44 år gammal.

Trots att hon inte förunnades ett långt liv, hann Marie d'Orléans göra ett bestående intryck i Danmark och sentida släktingar har verkligen bevarat minnet av fransyskan som blev prinsessa av Danmark.

RSS 2.0