Prinsessan Marie av Danmark (1865-1909)
Prins Joachims fru är inte den enda franskfödda kvinnan med namnet Marie som burit titeln "Prinsessa av Danmark", genom historien. Hennes föregångare var en frispråkig, okonventionell och ytterst populär kunglighet i Danmark.
Prinsessan Marie d'Orléans, med fullständigt namn Marie Amélie Françoise Hélène, föddes den 13 januari 1865 som äldsta barnet av fem till Prins Robert d'Orléans, Hertig av Chartres och dennes hustru prinsessan Françoise d'Orléans. Båda föräldrarna var barnbarn till Frankrikes siste kung Louis Philippe I av Frankrike, vilket gör Marie till såväl sonsons dotter, som sondotters dotter, till honom.
På grund av att familjen tillhörde ätten Bourbon - rivaliserande till den i Frankrike styrande ätten (Bonaparte), så tillbringade prinsessan Marie sina första år i England.
Drottning Victoria hade inte undgått att lägga märke till den speciella flickan, som hon ansåg skulle utgöra ett mycket passande parti åt sin yngste son prins Leopold. Marie bjöds följaktligen in till Windsor Castle av drottningen och förslaget om giftermål mellan henne och Leopold framfördes. Prinsessan Marie lät emellertid meddela att hon inte var intresserad.
Vänster bild: Prinsessan Maries föräldrar, Hertigparet av Chartres.
Höger bild: Marie d'Orléans som barn.
En annan som såg den franska prinsessan som en lämplig äktenskapskandidat till sin yngste son (i det här fallet prins Valdemar), var drottning Louise av Danmark. Av hennes äldre barn hade en genom giftermål blivit drottning av England och en annan tsaritsa av Ryssland och nu var det Frankrike man ville skapa goda relationer med. Maries farbror, dåvarande Greven av Paris tillika familjens överhuvud, ställde sig mycket positiv till arrangemanget och den 27-årige prins Valdemar bjöds in till Maries familj. Uppenbarligen föll mötet väl ut, och kort därefter skedde förlovningen.
Ett problem kvarstod, och det gällde faktumet att prins Valdemar var protestant och prinsessan Marie katolik. Påven Leo XIII gav dock sitt tillstånd och det bestämdes att parets eventuella söner skulle fostras till protestanter, medan eventuella döttrar skulle uppfostras i den katolska andan.
Den 20 oktober 1885 stod den borgerliga vigseln, och två dagar senare den religiösa.
Vänster bild: Det unga paret prins Valdemar och prinsessan Marie.
Höger bild: Den kyrkliga vigseln ägde rum i Château d'Eu, Frankrike.
Valdemarie, som paret kallades av den trängre kretsen, bosatte sig i Det Gule Palæ i Köpenhamn och fick fem barn: prins Aage 1887, prins Axel 1888, prins Erik 1890, prins Viggo 1893 och prinsessan Margrethe 1895. Prins Valdemar var ofta ute till sjöss och Marie blev därmed ofta ensam med sina barn. Med anledning av den mycket fria uppfostran de fick, kom de att kallas för "de oregerliga barnen från Det Gule Palæ".
Som ett resultat av prinsessan Maries konstnärsintresse - hon var själv en talangfull konstnärinna - blev Det Gule Palæ en mötesplats, inte bara för målare, utan även för framträdande skådespelare och författare. I dessa sällskap passade Marie betydligt bättre än i umgänget med societeten, som hon stundtals kunde driva med. Les dames d'honneur, hovdamerna, kallade hon exempelvis "les dames d'horreur", ung. "skräcködlorna"
Hennes svärmor lär en gång ha sagt att hon var som en oslipad diamant, som visade sig vara mycket svårare att slipa än man tidigare förväntat sig.
Vänster bild: Prinsparet Valdemar av Danmark med barnen prins Aage, prins Erik, prins Axel, prinsessan Margrethe och prins Viggo.
Höger bild: Prinsessan Marie mot slutet av sitt liv.
Prinsessan var aktivt engagerad inom välgörenhet och fick av den danska befolkningen stor respekt för sina insatser inom detta område. Hon blandade sig även in i politiken i frågor som engagerade henne; till exempel propagerade hon för allmän rösträtt och mot att överlåta Danska Västindien till USA.
När maken erbjöds den bulgariska tronen, lät hon omgivningen förstå att hon "aldrig skulle sätta sin fot där". Något kungapar av Bulgarien blev de alltså inte.
I samma veva som prins Valdemar och de tre äldsta sönerna reste iväg på en seglats mot Asien, drabbades prinsessan Marie av en förkylning. Ingen, allraminst Marie själv, tog i detta läget hennes tillstånd särskilt allvarligt, och hon fortsatte sitt aktiva liv i samma utsträckning som tidigare. Snart hade sjukdomen utvecklat sig till lunginflammation och därefter hjärnhinneinflammation och den 4 december 1909 avled prinsessan Marie, bara 44 år gammal.
Trots att hon inte förunnades ett långt liv, hann Marie d'Orléans göra ett bestående intryck i Danmark och sentida släktingar har verkligen bevarat minnet av fransyskan som blev prinsessa av Danmark.
