Drottning Paola av Belgien
Trots sin fina italienska bakgrund var inte prinsessan Paola de första åren i Belgien speciellt omtyckt - inte ens i sin egen familj.
I dag ser det annorlunda ut och Paola är en populär drottning som väcker respekt hos de flesta.
Donna Paola Margherita Maria Antonia Consiglia, Prinsessan Ruffo di Calabria, föddes den 11 september 1937 som yngsta barnet i en syskonskara på sex till Prins Fulco Ruffo di Calabria och dennes hustru Luisa (född grevinnan Gazelli). Födelseplatsen var faderns slott Forte dei Marmi i Italien och det var också här som Paola kom att tillbringa sina första år i livet.
Det sydländska huset Ruffo di Calabria är verkligen en ätt med anor. Den sägs vara en av Europas äldsta familjer och benämns redan i början av 1000-talet. Idag är överhuvudet för ätten, som under tidiga medeltiden faktiskt styrde över stora delar av södra Italien, Paolas brorson Don Fulco (född 1954).
Även moderns släkt är något att skryta med. Hon hade nämligen sitt ursprung i ätten Rozanna, som ett långt tag härskade över en ministat som just hette Rozanna, beläget vid italienska alperna.
Paolas far, prins Fulco, som sedan första väldskriget var en internationellt erkänd stridsflygare, omkom 1946 när hans yngsta dotter endast var nio år gammal.
Eftersom de flesta av Paolas syskon vid denna tid var utflyttade (två var faktiskt avlidna, varav en stupade under kriget), var det bara hon och modern som bosatte sig i Rom, där familjen hade ett palats.
Vänstra bilderna: Paolas föräldrar, prins Fulco och prinsessan Luisa.
Höger bild: Prinsessan Paola i tonåren.
Prinsessan kom att uppfostras strängt och sattes i klosterskola. Trots detta har hon beskrivit sig som ett bortskämt barn och i de sena tonåren lättade de förut så strama tyglarna något. Hon tilläts bland annat om kvällarna gå ut och dansa, något som varit otänkbart under hennes äldre syskons uppväxttid.
Det var i samband med påve Johannes XXIII:s kröning hösten 1958 som Paola första gången träffade prins Albert av Belgien, bror till landets kung Baudouin. Enligt samtida källor "slog blixten ned" mellan de båda och det dröjde inte länge tills förlovningen eklaterades, den 12 april 1959.
Den 2 juli samma år ägde så det ståtliga bröllopet rum mellan det unga paret.
Förväntningarna på prinsessan av Liège, som hon blev titulerad, var enorma. Skulle hon bli den nya drottning Astrid: populär och älskad av hela folket, eller skulle hon rent av gå samma väg till mötes som ingifta svärmodern prinsessan Liliane, som nästintill var avskydd av belgerna?
Likheterna med prins Alberts svenskfödda mor Astrid, kunde man snart konstatera var få. Prinsessan Paola var en temperamentsfull dam och trivdes inte i sitt nya hemland. Det dröjde heller inte länge förrän hon kom på kant med nämnda Liliane, prinsessa av Réthy. Denna hade nämligen starka åsikter rörande hur prinsparets hem skulle inredas - vilket inte Paola fann önskvärt. Resultatet av detta blev att relationen prinsessorna emellan skar sig.
Hur som helst fick prinsparet av Liège tre barn, prins Philippe den 15 april 1960, prinsessan Astrid den 5 juni 1962 samt prins Laurent den 19 oktober 1963.
Vänster bild: Prinsessan Paola Ruffo di Calabria gifter sig med prins Albert av Belgien.
Prinsparet av Liège med sina tre barn: prins Philippe, prinsessan Astrid och prins Laurent.
Som prinsessa hade Paola inte några obligatoriska officiella uppdrag, men var trots detta inte främmande för representation. Hon och prins Albert anslöt sig exempelvis ofta till sistnämndes bror kung Baudouin med maka, vid officiella besök från utlandet. Här kunde prinsessan Paola använda sig av sina språkkunskaper, hon talar franska, italienska, engelska och tyska.
Paolas förhållande till prinsessan Liliane blev med tiden allt bättre, mycket tack vare svägerskan, drottning Fabiola, som av allt att döma visade stor vänlighet gentemot de båda prinsessorna. Lika upplyftande var dock inte prinsessan Paolas äktenskap. Makarna hade mot slutet av 1960-talet glidit ifrån varandra och sades ha diverse affärer vid sidan av. Utåt ställde de emellertid upp tillsammans vid oficiella evenemang.
Prinsessan Paola (längst till höger) och hennes make (vänster) närvarade ofta vid officiella tillställningar. Som här, när Sveriges kung besöker Belgien på 1960-talet. Drottning Fabiola och kung Baudouin står på var sin sida om den svenske regenten.
I september 1984 fick Paola en svärson, då enda dottern prinsessan Astrid gifte sig med ärkehertig Lorenz av Österrike-Este. Endast 48 år gammal blev hon mormor för första gången, då paret fick sonen prins Amadeo 1986. Kort därefter, 1988, föddes Astrids andra barn, prinsessan Maria-Laura, som 1991 kom att följas av prins Joachim.
Den sista juli 1993 avled kung Baudouin högst oväntat, trots vissa hälsoproblem och ett tronskifte stod för dörren i Belgien. Många trodde att prins Albert skulle avsäga sig tronen för sin äldste son, då denne hade en närmare relation till den döde kungen, men så blev det inte. Den 16 augusti 1993 utropades Albert och Paola till Belgiens nya kungapar av landets parlament.
Den nya drottningen åtog sig nu helt frivilligt än mer plikter än vad som tidigare varit fallet och fördjupade sig i sina intresseområden som inrymde, och gör det fortfarande, de svagaste i samhället, för att inte glömma barns välmående.
Vänster bild: Kung Baudouin har avlidit och Belgien har fått ett nytt kungapar 1993.
Höger bild: Drottning Paola månar, liksom svenska drottning Silvia, om barn, vilket säskilt märks under utlandsvistelser.
Dottern Astrid gav 1995 sin mor ännu ett barnbarn, prinsessan Luisa Maria.
Säkert fanns det hopp om att äldste sonen, kronprins Philippe, snart skulle följa sin systers fotspår och gifta sig, och drottning Paola blev säkert inte missbelåten när hon vid en middag 1998 blev presenterad för Philippes flickvän, svenskättade Stépanie de Lalaing. Dock avslutades denna romans ganska snart, men när kronprinsen hösten 1999 förlovade sig med belgiska grevedottern Mathilde d'Udekem d'Acoz, kunde alla, inklusive belgiska kungafamiljen, andas ut. Den 39-årige sonen hade äntligen hittat en lämplig hustru!
Bröllopet stod i december 1999 och nästan två år senare, 2001, blev drottning Paola farmor för första gången, till belgiska tronarvingen prinsessan Elisabeth. Kronprinsparet fick två år senare sonen prins Gabriel, och samma år föddes prinsessan Astrids sista barn, prinsessan Laetitia Maria.
Men Paolas barnbarn tar inte slut där. Kronprins Philippe och hans hustru har ytterligare två barn: prins Emmanuel (född 2005) och prinsessan Eléonore (född 2008).
Drottningens yngste son, prins Laurent, gifte sig våren 2003 med engelskan Claire Coombs och har med henne barnen prinsessan Louise (född 2004) och tvillingarna prins Nicolas och prins Aymeric (födda 2005).
Drottning Paola har alltså tolv barnbarn.
Vänster bild: Drottningen med make och alla tolv barnbarn. Översta raden från vänster: svärdottern prinsessan Claire med prins Aymeric, prins Amadeo, prinsessan Luisa Marie, prins Joachim och prinsessan Maria-Laura.
Främre raden fr. v: prins Emmanuel, prins Gabriel, prinsessan Elisabeth, drottningen med prinsessan Eléonore, kungen med prins Nicolas, prinsessan Laetitia Marie samt prinsessan Louise.
Höger bild: Belgiska kungaparet verkar återigen, av allt att döma, trivas tillsammans.
Om vi skall återgå till drottningens äktenskap, så kan vi konstatera att relationen med maken uppges vara betydligt bättre än för några år sedan, och det verkar som de båda majestäterna trivs bättre i rollen som kung och drottning, än som prinspar av Liège...
Så roligt att se bilderna av Paolas föräldrar och henne själv som tonåring. Dom har jag aldrig sett förut. Jag kommer så väl ihåg när dom förlovade sig. Hon var så söt.
