Sofia av Baden - född svensk prinsessa
Prinsessan Sofia var äldsta dotter till den sedermera avsatte kung Gustav IV Adolf. Med anledning av giftermålet med Storhertigen av Baden blev hon anmoder till dagens svenske kung...Sofia Vilhelmina Katherina Marie Lovisa Charlotta Anna, Prinsessa av Sverige, föddes den 21 maj 1801 i Stockholm, som äldsta dotter till kung Gustav IV Adolf (son till Gustav III) och hans hustru drottning Fredrika av Baden. Äldst i syskonskaran var arvprinsen Gustav (1799-1877), yngre var prins Carl Gustaf (1802-05), prinsessan Amalia (1805-1853) och prinsessan Cecilia (1807-1844).
Prinsessan Sofia beskrivs som den av alla syskon som liknade fadern mest. Utmärkande egenskaper hos henne var envishet, viljestyrka och intelligens. Hon kunde även, i motsats till sin äldre bror, vara högdragen.
Efter ett allt mer växande missnöje med prinsessans far, kung Gustav IV Adolf, fick det svenska fiaskot med Finska kriget 1808-1809 slutligen bägaren att rinna över. Efter att i mars 1809 av Carl Johan Adlercreutz och sex andra personer förklarad avsatt från Sveriges tron, sattes kungen och hans familj i husarrest på Gripsholms slott.
För den åttaåriga prinsessan Sofia och hennes syskon, sågs husarresten som ett tillfälle att komma fadern närmare snarare än som en fängelsevistelse.
Tiden på slottet kom, trots den hårda vaktbevakningen, att innebära mycket lek för de kungliga barnen. Dock fick de inte vistas utomhus mer än korta stunder för att få luft, så leken begränsades till innanför slottets murar.
Efter ett gräl med sina systrar vid denna tid, lär prins Gustav ha yppat: "Jag skall lära er när jag blir kung". Varpå prinsessan Sofia tillsammans med de två yngre systrarna började dansa runt sin äldre bror och retfullt utropade: "Pytt Gustav, blev du kung?"
De kungliga syskonen under exilen i Baden år 1810. Prinsessan Sofia läser för sina systrar, medan prins Gustav står för sig själv.
I december 1809 tvingades den före detta kungafamiljen lämna Sverige och flytta till Tyskland, där prinsessan Sofias mor, Fredrika av Baden, hade sin familj. I sin beryktade dagbok skriver den nya svenska drottningen (Gustav IV:s ingifta faster) Hedvig Elisabeth Charlotta att det endast var Sofia som verkade ledsen att resa ifrån sitt hemland. Hon kom aldrig att återvända.
Exilkungen Gustav Adolf nöjde sig inte med det slott som hustruns far, Storhertigen av Baden hade ställt till familjens förfogande, utan for så småningom till Nordtyskland för att försöka återinsätta sonen prins Gustav som svensk kronprins. Hustrun följde tillsammans med de två äldsta barnen efter sin man, och vid konfrontationen utbröt ett stort gräl mellan paret, vilket barnen bevittnade. Kungen reste snart iväg till Lützen utan att ta avsked av sina närstående och familjen splittrades för att aldrig mer återförenas.
Trots att modern, som nu stod ensam med fyra barn, hade mycket knappa ekonomiska resurser att röra sig med, såg hon till att barnen uppfostrades i ”kunglig” anda. I prinsessan Sofias fall rörde sig hennes utbildning främst om språk, litteratur, dans, musik samt teckning.
1815, då prinsessan Sofia var 14 år, bortförlovades hon med sin framlidne morfars (Karl Ludwig av Baden 1755-1801) halvbror, den 11 år äldre prins Leopold av Baden. Genom ett giftermål hoppades man kunna stärka dennes position som blivande storhertig.
I juli 1819, då Sofia hunnit fylla 18 år, stod bröllopet.
Paret fick sju barn: prinsessan Alexandrine som föddes 1820, prins Ludvig (1822-22), tronföljaren Ludvig (född 1824), prins Fredrik (född 1826), prins Wilhelm (född 1829), prins Karl (född 1832), prinsessan Marie (född 1834) och prinsessan Cecilia (född 1839).
Vänster bild: Sofia som ung.
Höger bild: Storhertiginnan Sofia av Baden.
Vid sin mors död 1826 uppstod en brytning mellan prinsessan Sofia och hennes syskon. Sofia hävdade att hon var berättigad en mycket stor del av arvet, då hon var tvungen att tänka på sina många barns framtid. Prinsessans två systrar blev så upprörda att de flyttade från Baden till sin bror i Wien.
1828 uppstod en ny skandal som berörde prinsessan Sofia. En man kallad Kaspar Hauser hade hittats i Nürnberg, och sades vara den förre storhertigen Karls son och således en legitim framtida storhertig. Efter ett antal mordförsök avled slutligen Hauser ett par år efter sitt inträde i historien och rykten gick att det var Sofia själv som stod bakom mordet.
I mars 1830 avled storhertig Ludvig av Baden (prinsessan Sofias morfars bror), och Sofia och hennes make Leopold blev det nya storhertigparet. Relationen mellan makarna var inte speciellt bra, och det sägs att Sofia var otrogen med Mauritz von Haber, som var hovbankir. Änkan efter den tidigare storhertigen Karl av Baden, storhertiginnan Stephanie, hävdade till och med att Sofia hade ärvt en sinnesjukdom efter sin far, och att det var därför hennes söner skickades till Wien, då de på grund av detta hade dåliga nerver.
Sofias son, storhertig Fredrik I av Baden och dennes dotter Victoria, som mellan 1907-1930 var Sveriges drottning.
1852 blev Sofia änka när hennes make storhertig Leopold I avled, och äldste sonen Ludwig tog över som regent i Baden. Efter bara några år på tronen avled han emellertid och det blev hans yngre bror Fredrik som 1858 tog över som storhertig i Baden. Denne Fredrik var sedan 1856 gift med prinsessan Louise av Preussen (dotter till kejsar Vilhelm I av Tyskland) och hade tre barn. Bland dessa återfinns dottern prinsessan Victoria (född 1862) som via sitt giftermål med den svenske prinsen Gustav (V) 1881 kom att bli kronprinsessa och senare drottning av Sverige - och den gustavianska kungasläkten kunde således förenas med den Bernadotteska ätten. Cirkeln var sluten.
Storhertiginnan Sofia av Baden, född svensk prinsessa, avled den 6 juli 1865, 64 år gammal.
Intressant läsning!
Tack så mycket, Malin!
I detta sammanhang må ock nämnas att Hennes Kunglig Höghet Storhertiginnan Louise, Hennes Majestät Drotting Victorias moder, var dotter till Hans Majestät Kejsar Vilhelm I, Tyskland Kejsare, Konung av Preussen.
Det har Du rätt i, Fältmarskalken. Återigen tack för en observant kommentar.
